USA och Iran spelar ett farligt maktspel
I maj 2018 meddelade Donald Trump att USA ensidigt skulle dra sig ur det internationella avtalet om kontroll av Irans atomprogram. Avtalet – som även Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Kina och Tyskland skrivit på – tillät insyn i det iranska atomenergiprogrammet och begränsade Irans anrikning av uran, i utbyte mot sanktionslättnader.
Men i fjol ersatte så USA samarbete med sanktioner. Stormakternas front i arbetet mot kärnvapenspridning rämnade och tron på diplomatiska lösningar på allvarliga konflikter fick en törn. Den nedrustning som trots allt skett i världens kanske känsligaste region är nu avbruten.
Vill anrika uran
De amerikanska sanktionerna slår hårt mot den iranska befolkningen och återupprättar en världsordning där hot och maktspråk styr. I praktiken har regimen i Iran inget problem med sådant och det är därför man vill utveckla kärnvapen.
I våras lät Irans president Hassan Rouhani meddela att diktaturen kommer att anrika mer uran om inte USA låter landet få handla med olja och genomföra internationella bankaffärer igen. Dessutom har man hotat med att blockera Hormuzsundet där 20 procent av all världens olja passerar. Det skulle få allvarliga följder för världsekonomin och drabba USA-allierade oljeexportörer som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten hårt.
De senaste månaderna har konflikten trappats upp ordentligt. Drönare har skjutits ned, fartyg har saboterats, spioner har gripits och oljefartyg har konfiskerats.
Amerikanska trupper till Saudi
USA har skickat en örlogsflotta till Persiska viken och för första gången sedan 2003 kommer amerikanska trupper stationeras i Saudiarabien. Syftet sägs vara att förhindra iranska provokationer, och vi ser redan hur Ryssland anklagar USA för att utnyttja läget för att flytta fram sina positioner.
Såvida inte båda sidor gör sitt bästa för att kyla av situationen ligger vägen mot en väpnad konfrontation öppen.