Kan Facebook hjälpa SD till en valseger?

Uppdaterad 2019-11-24 | Publicerad 2019-10-13

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Torsdagen den 19 september hölls ett möte som legender kommer att vävas kring. Det var inte utannonserat i förväg och rapporterades först av en mindre nättidning, Axios. Rubriken var: "Scoop: Mark Zuckerberg möter Donald Trump vid besök i Washington".

Det var verkligen ett scoop. Facebooks VD och USA:s president träffades efter drygt två år av utredningar om hur Ryssland, delvis med hjälp av dolda annonser på just Facebook, blandade sig i Amerikas presidentval. Och ingen vet vad de pratade om.

"Efter mötet, ändrade Facebook i tysthet sin policy om "desinformation" så att politiker tillåts ha annonser som redan avfärdats av oberoende, icke-partiska, faktagranskare. Eller annorlunda uttryckt, Facebook tycker nu att det är ok med politiska annonser med kända lögner." skrev demokratiske presidentkandidaten Elisabeth Warren på Twitter 8 oktober.

Påståendet verkar inte vara helt taget ur luften, även om Warren inte presenterade några direkta bevis. Dagen efter vägrade Facebook ta bort en uppenbart lögnaktig politisk reklamfilm från Trump med anklagelsen att förre vicepresidenten, Joe Biden och dennes son, agerat korrupt i Ukraina.

CNN har beslutat att inte sända filmen med hänvisning till att innehållet inte är sant, men hos Facebook kommer alltså portarna vara öppna för liknande desinformationskampanjer som i förra valet.

Det finns en uppenbar risk med detta. Nyligen varnade senatens underrättelseutskott för att den ryska aktiviteten faktiskt ökat sedan 2016 års presidentval och även om det finns tydliga regler om transparens när det gäller TV-reklam är sociala nätverk som Facebook, Twitter och YouTube fortfarande i allt väsentligt oreglerade.

Med lite otur kan nästa val bli en repris på valkampanjen mellan Donald Trump och Hillary Clinton där fejkade nyheter i många fall fick större spridning än verkliga.

Elisabeth Warren har lovat att bryta upp bland annat Facebook om hon vinner valet. Bolaget har fått en för dominerande ställning. I en läckt ljudinspelning från ett internt möte på Facebook har Mark Zuckerberg kallat vallöftet ett "existentiellt" hot.

Men annonsbråket är bara en liten sidohistoria i det stora drama som är amerikansk politik just nu. I Kongressen förbereder Demokraterna ett riksrättsåtal mot Donald Trump efter att han i ett telefonsamtal i somras pressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Biden för korruption, alltså samma uppdiktade anklagelser som i Facebook-filmen.

Donald Trumps syfte med att kasta smuts på Joe Biden är självklart att väljarna ska tänka "ingen rök utan eld". Och det brukar fungera.

De sociala nätverkens makt är i dag global. Deras "algoritmer", de regler som styr vilka inlägg du ser och inte ser på nätet, påverkar allt mer vilka politiker som är framgångsrika även i Sverige – och vilka som inte är det.

Inför förra valet utklassade Sverigedemokraterna alla andra partier på nätet. I dag gillas Jimmie Åkesson av drygt 150 000 konton på Facebook, något fler än statsminister Stefan Löfven och långt före Ulf Kristerssons 27 000. Som jämförelse så gillas högerextrema "Alternativ för Sverige" av över 60 000 konton, alltså tre gånger fler än partiet har väljare.

"Det är inte så enkelt att högerextrema partier är bättre på sociala medier. En bättre beskrivning är att sociala medier är bra på högerextremism." konstaterade Karin Pettersson, tidigare politisk chefredaktör på Aftonbladet, i en kolumn för ett år sedan.

Orsaken är att högerextremism, rasism och förakt för svaghet engagerar. Extremhögerns svans sprider naturligtvis inläggen men även vanliga människor som kanske upprörs och vill argumentera mot.

Dessutom bidrar professionella aktörer, från Sverigedemokraterna som betalar för att sprida sin propaganda till de "automatiserade konton" som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, larmade om i förra valrörelsen . Dessa "robot-troll" ha direkta kopplingar till främmande makt som Ryssland eller Kina, men även till kommersiella aktörer.

– Där har vi sett att automatiserade konton i högre grad ger stöd för Sverigedemokraterna, sa FOI-forskaren Johan Fernquist till SVT i valrörelsen.

Ett år senare verkar de demokratiska partierna inte ha gjort så mycket åt saken, på Facebook, Twitter och YouTube är de fortfarande ungefär lika dåliga. Om det vore val i dag skulle SD antagligen vinna nätet igen - och kanske även bli största parti på kuppen.

Den högerpopulistiska digitala dominansen påverkar dessutom politiken varje dag. Särskilt svenska Twitter har förvandlats till ett högerpopulistiskt "spin-room" befolkat av politiska aktivister, arga nättroll och journalister - en sällsynt dålig kombination.

Ingenting av detta är nytt, men det är som om både media och politiker hela tiden glömmer. Facebook och Twitter är inte folkets röst utan tekniska plattformar med syfte att sälja riktade annonser. Och det finns ingen som helst insyn.

Man skulle, med en blinkning åt den italienske marxistiske tänkaren Antonio Gramsci, kunna konstatera att politiken i dag inte längre ligger nedströms kulturen - utan teknologin. Det gör oss varje dag lite dummare.

I dag tolkas ofta världen, även i etablerade medier, som att den grundläggande konflikten i samhället står mellan "folket" och "eliten". De sociala nätverken med sitt politiker- och medieförakt är hand i handske på en sådan svartvit världsbild.

Finns det någon lösning?

Kanske.

Å ena sidan är vi nog inte igenom skärselden än. Oavsett vad som sades vid mötet mellan Mark Zuckerberg och Donald Trump kan vi vara ganska säkra på vad som inte sades. Något förändrat tonläge på andra sidan Atlanten är inte att vänta.

Å andra sidan tror jag allt fler börjar tröttna på den nuvarande stämningen i samhällsdebatten. Om alla skriker – bildligt och bokstavligt – ledsnar nog publiken till slut och går hem. Kanske är just detta räddningen.

Att vi loggar ut och lägger ner mobiltelefonerna. Och kanske börjar prata med varandra igen.