Ordet ni söker är ”fiasko”
Det var lite festligt att lyssna på Ulf Kristerssons pressträff i om regeringsfrågan i dag. Efter en vecka av samtal med övriga borgerliga partiledare och Stefan Löfven kunde han nu presentera resultatet: absolut ingenting.
Hans plan verkar – på riktigt – ha varit att Socialdemokraterna skulle tacka ja till att bli stödparti åt Alliansen. Hur han kan ha trott det är nästan omöjligt att förstå. Varför skulle Sveriges största parti, dessutom när de rödgröna är större än Alliansen acceptera att släppa fram sina huvudmotståndare till makten?
Politik är inget spel, det är på riktigt och högerpolitik slår stenhårt mot vanligt folk. Socialdemokraterna har inget mandat från sina väljare att hjälpa Moderaterna driva igenom sina skattesänkningar och nedskärningar i välfärden.
Moderat enpartiregering
Samtidigt som pressträffen publicerade Moderaterna en debattartikel på DN-debatt. Det är en intressant text av flera skäl.
- För det första har inte övriga alliansledare skrivit under och uppgifter förekommer om att de inte ens sett den i förväg.
- För det andra ser det ut som ett manifest för en Moderat enpartiregering, allstå en direkt öppning till att ta emot SD:s stöd.
- För det tredje beskrivs ”en hållbar migrationspolitik” i praktiken som en grund för regeringsbildningen och det är uppenbarligen inte Centerpartiets liberala variant man menar.
- För det fjärde vägrade Kristersson på pressträffen svara på vad han menade med ytterligare ”sonderingar” men rent matematiskt måste en Alliansregering i så fall ha stöd av SD. Miljöpartiet har helt enkelt för få röster och Vänsterpartiet är knappast tänkbara. Så vad menar han?
Inte imponerande
Hittills har Moderaternas strategi efter valet varit lite svår att förstå. Redan på valnatten utropade sig Ulf Kristersson till valets segrare trots att Moderaterna förlorade mest av alla partier. Han krävde att Stefan Löfven omgående skulle avgå och att han skulle få bilda regering.
Redan då framstod argumentationen som en rökridå. Snarast såg Kristersson ut som en dålig förlorare som låtsades ha vunnit, dessutom med ett väldigt aggressivt tonläge. Hans prat om att ”Alliansen är största regeringsalternativ” när de rödgröna har fler mandat var ren desinformation, ungefär som de alternativa fakta som Donald Trump brukar använda.
En månad senare sitter Stefan Löfven i praktiken kvar som statsminister och Kristersson är inte en millimeter närmare regeringsmakten. Förhandlingar verkar inte vara Ulf Kristerssons starka sida.