Mejla

Daniel Swedin

Politiker vill inte ha makten över skolan

Skattepengar används till skoljättars vinster

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: colourbox.com / MAXPPP

En av höstens stora politiska frågor – vid sidan av mord och explosioner – har varit krisen för de svenska kommunerna. Från Ystad till Kiruna via Filipstad och Motala rapporteras det om minus, underskott och besparingar.

I slutet av augusti var jag i Leksand för att skildra hur kommunkrisen kan se ut och fann att en av orsakerna till budgetunderskottet i just dalakommunen är en nystartad friskola. På kort tid har nämligen 200 elever - med tillhörande skolpeng - lämnat den kommunala skolan.

På Åkerö skola träffade jag Per Brask, mellanstadielärare och förtroendevald i Lärarförbundet. Han vittnade om hur de borgerliga politiker som styr Leksand hyllat friskolan och välkomnat att det äntligen skulle bli fokus på ordning, reda och världen utanför Sverige. Sådant sysslar man tydligen inte med i den kommunala skolan.

– Vi kan inte ha ett system där borgerliga politiker styr kommuner och hyllar friskolor men aldrig talar gott om den kommunala skolan, som de är huvudmän för, sa Per Brask.

Bilden känns igen

Visst känns bilden igen? Det är inte bara i Leksand politiker på högerkanten beter sig så här. En del går till och med ännu längre.

Nyligen berättade den skolpolitiske debattören Marcus Larsson hur politiker över hela landet degraderat sig till fixarsorkar åt aktiebolagsdrivna Internationella engelska skolan, IES.

Larsson visar att när helst ett nytt bostadsområde ska byggas så lierar sig IES med byggföretag och presenterar en färdig skollösning för kommunen. Och eftersom många kommuner – särskilt om de är borgerligt styrda – är angelägna om att IES etablerar sig så bjuder de på både mark och fina villkor som till exempel hyresrabatter.

Eftersom försäljning av kommunal mark inte regleras av lagen om offentlig upphandling så är det fritt fram att ge ett skolföretag sådana förmåner.
När IES väl etablerat i en kommun dräneras den kommunala skolan på elever, framförallt elever från studievana hem. Man kan alltså säga att våra folkvalda använder skattepengar för att skoljättar ska kunna göra skolan ännu mindre jämlik.

Demokratin saknar kontroll

Möjligen är det svensk skolpolitiks logiska slutpunkt vi ser. I Sverige har vi ju - genom friskolor och fritt skolval - steg för steg minskat det demokratiska styret över skolan.

Trots att det är vi skattebetalare som finansierar friskolorna så kan vi inte använda demokratin – våra folkvalda politiker – för att kontrollera utbildningen, vad resurserna används till och så vidare.

Det är staten som bestämmer om en friskola ska få starta, men en kommun får inte kräva någonting av verksamheten. Ingenting. Lagen säger att friskolorna har självständig rätt att besluta om sin verksamhet och så är det med det.

Ur det perspektivet kanske det inte är så konstigt att skolpolitiker gärna uppträder som Academedias, IES eller Kunskapsskolans beredvilliga biträden.

Om man sköter sig kanske man kan få ett jobb i skolkoncernerna när den politiska karriären är över. Och då får man ju äntligen vara med och bestämma över skolan.

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM