Väljarna har rätt till svar om EU-tjänsterna
Det var länge sedan det borgerliga blocket framträdde så tydligt som i söndagens EU-debatt. Skrämseln om tjänstedirektivet är ovärdig socialdemokratin, klagade centerns Maud Olofsson. Kritikerna talar mot bättre vetande, påstod kristdemokraternas Göran Hägglund. Moderaternas Fredrik Reinfeldt pratade om taktikspel, folkpartiets Lars Leijonborg om ett beställningsarbete åt LO.
Göran Persson lutade sig mot facket och frågade hur kollektivavtalen ska klaras om företag inte behöver ha en representant i Sverige. Vänsterpartiets Lars Ohly dundrade både mot regeringen och mot förslaget.
Det kan inte ha varit lätt för Agendas tittare att veta vem som har rätt.
Ändå är frågan inte så konstig. Vilka regler ska gälla för ett polskt byggföretag som renoverar hus i Blekinge? Hur ska svenska servicebolag bete sig i Tyskland? EU vill ha en friare marknad för tjänster, nu gäller det hur lagarna ska se ut.
Varför ska det vara så svårt för väljarna att få svar på vad förslaget innebär?
EU:s beslutsformer är krångliga, men det är inte hela förklaringen. Tjänstedirektivet är sällsynt bökigt med mängder av undantag.
Den svenska regeringen har inte gjort saken bättre. Viktiga EU-förslag ska skickas på remiss, heter det, men så blev det inte när tjänstedirektivet lades fram i januari.
Medierna stängdes ute när Kommerskollegium ordnade en utfrågning. Då kan inte kommissionens representant tala fritt, löd motiveringen.
Aftonbladets ledarsida frågade i början av april efter instruktioner och rapporter från ett av arbetsmötena i Bryssel. Vi fick dokument där stora textmassor mörkats. Det har tagit regeringen drygt fem veckor att pröva vår begäran att få ut mer material.
I mitten av maj presenterade regeringskansliet äntligen en analys för riksdagen. Där räknas elva problemområden upp. Bland dem finns alkoholpolitiken, som kristdemokraterna säger sig brinna för. Göran Hägglund var inte oroad för tjänstedirektivet i söndags, men hur ser han på departementens varningar om friare försäljning av alkohol och tobak?
Maud Olofsson borde bekymra sig för vad som händer med miljöprövningen av tjänsteföretag. Ministerrådspromemorian tar också upp bostadspolitiken, hälsovården och socialtjänsten. Centerpartiets politiker i kommun och landsting, vad tycker de om marknadshyror och ökade ekonomiska utgifter för vården?
Regeringskansliet varnar för att grundlagens regler om tryckfrihet blir svåra att behålla. Folkpartiets Lars Leijonborg kanske har färdiga förslag för att ersätta dagens system med ansvariga utgivare?
Alla dessa frågor hade kunnat diskuteras i en rimligare ton om öppenheten varit större från början. Då hade debatten i söndags möjligen handlat mer om verkliga politiska skillnader och mindre om tolkningar av vad direktivet innebär.
Nu är valrörelsen i full gång. Det är inte lätt att ändra linje när kampanjhögkvarteren redan skickat ut argumentsamlingarna.
Partierna borde ändå ta sin demokratiska uppgift på allvar och se till att debatten om tjänstedirektivet blir begriplig för väljarna.