Fler vårdbiträden kan lyfta vården
Under 1990-talskrisen rationaliserades vårdbiträden bort inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Sjuksköterskor och undersköterskor fick mer att göra och gamla och sjuka mindre hjälp. Nu ska vårdbiträdet göra comeback – och bli ett yrke som kräver utbildning. Det har fackförbundet Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommit överens om i ett gemensamt förslag.
Vårdbiträden kan frigöra arbetstid för undersköterskor som i sin tur gör att sjuksköterskorna kan fokusera på sina uppgifter. Om personalen får använda sin kompetens till rätt saker hamnar också patientens bästa i centrum.
Sverige är underbemannat
I stora delar av samhället har arbetsplatser bantats på folk. Sådant som tidigare sköttes av sekreterare, vaktmästare och lärarassistenter har lagts på den befintliga personalen. Sverige är på många håll alldeles för underbemannat, samtidigt som arbetslösheten fortfarande är hög.
Kommunal och SKL föreslår att regeringen återinför en vårdbiträdesutbildning på sex till nio månader för personer med grundskoleutbildning. Facket hoppas att det kommer att höja statusen både för vårdbiträden och för Sveriges största yrkesgrupp – undersköterskor.
Åldrande befolkning
Den svenska arbetsmarknaden är delad, i dag har framför allt har nyanlända och svenskfödda med endast grundskolekompetens svårt att få jobb. Stora pensionsavgångar och en åldrande befolkning gör att rekryteringsbehoven till äldreomsorgen kommer att vara enorma under lång tid. Men alla har inte möjlighet eller förutsättning för en längre utbildning och behovet av extra händer är stort.
Satsningen på vårdbiträden skulle vara en viktig del i att täcka ett växande behov – och att fler får ett riktigt jobb att gå till.