Bråttom med livbojen till Ericssons tekniker
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-11-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Varför kan inte företagen själva betala frågade en journalist på Vinnovas pressträff i går. Det statliga verket föreslår 3,5 miljarder kronor i stöd till krisbranscherna IT och telekom.
Jon Risfelt, vd på Vodafone Sverige, förstod först inte frågan. Sedan talade han om företagets miljardinvesteringar och de lysande exportmöjligheterna om staten hjälper till. Vodafone klarar inte sitt löfte att bygga ut det nya mobilnätet för 3 G till hela landet i tid. Nu vill Risfelt byta lindrigare villkor mot att företaget satsar pengar i en utvecklingsfond för mobiltjänster. Staten ska vara med och dela kostnaden.
Ylva Hambraeus Björling på IT-företagen efterlyste fler beställningar av nya produkter från den offentliga sektorn:
Det kan göras nu och med omedelbar verkan.
Tiderna förändras.
Nyss sjöng näringslivet marknadens lov. Telemarknaden avreglerades, liksom energi och transporter. Staten skulle inte lägga sig i. Aktiepriserna steg till rekordnivåer.
Sedan sprack bubblan.
De finansiella spekulationerna drog med sig många goda företag och produkter i fallet. Nu skyr investerarna allt som andas IT och telekom.
Vinnovas förslag till statliga insatser kan läsas som en katalog över marknadens misslyckanden. Krisen för Ericsson efter 1990-talets felsatsningar gör situationen ännu värre. Moraliskt är det lätt att hävda att näringslivet självt borde lösa den kris det självt skapat.
Ändå finns det skäl för att staten ska gå in med pengar.
Det är inte ingenjörerna och arbetarna på Ericsson som orsakat problemen. Tvärtom. De har slitit på trots en ofta inkompetent koncernledning. Ericssons tekniska utveckling motsvarade förra året all statlig civil forskning i Sverige.
Nu får 3 000 anställda gå. Nedskärningarna slår hårt mot vårt högteknologiska kunnande. Det gäller att rädda vad som räddas kan.
Vinnova föreslår närmare tre miljarder till ett forskningsprogram och mer pengar till forskningsinstituten. Verket vill satsa på nya företag och på storskaliga tester av tjänster inom IT och telekom.
Det är rimligt med mer resurser till forskning, även om man kan ifrågasätta Vinnovas effektivitet i tidigare program. Men staten måste ställa krav på att företagets satsningar i Sverige är långsiktiga och att forskningsresultaten inte omedelbart säljs ut.
På en avgörande punkt saknades det förslag i går. Hela Sverige måste få tillgång till bredband och mobilnät. Utbyggnaden går för trögt.
Lärdomen är att staten måste ta ett större ansvar för infrastrukturen. Vägverket och Banverket pressar på för pengar till nya vägar och järnvägar. IT-sektorn skulle behöva en lika stark förespråkare.
Nu är risken att räddningspaketet för Ericsson finansieras med pengar som borde gå till infrastrukturen.
Så får det inte bli.
Statens viktigaste uppgift är att göra IT och modern mobiltelefoni tillgängliga för alla. Då håller det inte att satsa jättebelopp på motorvägar och småsummor på bredband.