För Putin är andras liv ingenting värda
Mellankrigstiden verkar vara över
Uppdaterad 2022-02-22 | Publicerad 2022-02-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jag tillhör den sista generation som faktiskt fick uppleva fel sida av Berlinmuren. Och som har tydliga minnen av dess fall.
Inte trodde jag då att kalla kriget kunde komma tillbaka. Men när Ann Linde idag läser upp utrikesdeklarationen i riksdagen är det precis där vi står.
Mellankrigstiden ser ut att vara över.
Övergång Friedrichstraße
Det var på sommaren 1989 som jag reste med scouterna i Tyskland under tre veckor. Ett av resmålen var Berlin och i ett transittåg passerade vi igenom DDR med dess illaluktande fabriksskorstenar.
Väl i Västberlin tog vi gränsövergången vid Friedrichstraße in i öst. Jag var sjutton år och hade dålig koll på världspolitik.
Men muren, instängdheten, bilarna, lukten och de små löjliga aluminiumpengarna glömmer jag aldrig.
På västsidan satt små vita kors för de som försökt fly men mördats av gränsvakterna. Vissa hade namn, andra inte.
Samma höst svepte förändringens vindar bort betong och taggtråd. Järnridån upplöstes. Och lite drygt två år senare föll det sovjetiska skräckväldet.
”Europas ödesstund”
Enligt artikeln Europas ödesstund av Robert Dalsjö och Niklas Granholm, på Kungliga krigsvetenskapsakademins webbplats, tänker vi fel när vi tolkar konflikterna under 1900-talet som separata händelser.
Istället är första och andra världskriget del av samma politiska och geostrategiska förändring. Det ena följer på det andra. Och på samma sätt är det med kalla kriget och dagens allt mer hetare konflikt i Ukraina.
Det vi ser är en fortsättning av kalla krigets mekanismer med andra medel. Vi är alltså tillbaka vid Berlinmuren även om taggtråden och kulsprutorna flyttats österut.
Och de vita korsen är fler än någonsin. Bara i Ukraina har rysk maktpolitik kostat 15 000 människor livet.
Ur tidens grums och mögel
Vladimir Putin kommer inte att bry sig, för honom är andras liv ingenting värda.
I dag är imperialism officiell rysk politik. Som i Aftonbladets intervju med den ryske ambassadören Viktor Tatarinsev. Ryssland anser sig ha rätt att bestämma över vår utrikespolitik. De hymlar inte ens.
Ann Linde kommer idag att säga att svensk utrikes- och säkerhetspolitik ligger fast. Vi tar inte diktat från Moskva och vi samarbetar med vem vi vill.
Men oavsett vad som händer de närmaste dagarna och veckorna i Ukraina är läget ett annat än innan. Mellankrigstiden varade lite drygt 30 år.
Allting går igen ur tidens grums och mögel, som Karl Gerhard sjöng.
Och den skrämmande fantomen är här igen.
***
Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 09:00 men du kan ställa dina frågor redan nu
- 16 feb 2022
Läs på lite historia om Berlinmuren Varför den uppfördes och vem som rev ner den. Så varför så mycket gnäll om det?
15 000 människorsliv? Kan du konkretisera vilka är de 15000 liv på Vilken sida ?
Så Ryssland får inte “bestämma” över Sveriges utrikespolitik men det är ok för USA att göra det…
Sverige samarbetar med Vem det vill men inte på bekostnad av andra länders säkerhet…
Jorij Jorij"varför så mycket gnäll om" Berlinmuren?
Ja du, som Kennedy sa: "Demokrati är inte perfekt men vi har aldrig behövt bygga en mur för att inte våra medborgare ska fly från oss".
(fritt ur minnet)
Anders Lindberg - 16 feb 2022
Det pågår krig ett krig sedan 2014 i Ukraina där många liv har gått till spillo och dessutom har Krimhalvön annekterats av Ryssland helt i strid med internationella konventioner och ingen gjorde någonting.
Tyskland vände på huvudet och tittade bort och tyckte att investeringar i gasledningar var viktigare än Ukrainas befolkning och nu tror jag måttet är rågat för EU och länder som värnar demokratin och att Tyskland får börja ta ansvar.
LisbethJag tycker Tyskland borde lägga ner Nordstream, men där är tyska Socialdemokraterna SPD djupt splittrade.
En del av SPD:s tidigare politiker är dessutom köpta av Putin.
Men om Tyskland verkligen vill bidra till Europeisk säkerhet, och klimatet, är rysk gas helt fel väg att gå.
Anders Lindberg - 16 feb 2022
Om Ry lyckas med invasion av Ukr, bör vi fråga oss: vilka mindre allianslösa länder gå då säkra? Tror inte Ry vågar sig på ett Natoland. Oavsett Natomedlemskap eller inte bör fria västländer gå ihop om försvarsgarantier. Vilken är din syn på detta?
IngoMin syn är att jag tror att den militära alliansfriheten kan ge både den styrka och den handlingsfrihet som man kan behöva för att hålla oss utanför krig och bidra till fred och säkerhet i vårt närområde.
Men om det blir så även i framtiden är ju omöjligt att svara på, det beror på säkerhetsläget.
Historien talar dock för alliansfriheten, den fungerade under både första och andra världskriget och det förra kalla kriget. Det talar för att den bör ligga fast även under detta nya kalla krig.
Anders Lindberg - 16 feb 2022
Jag har också haft förmånen att besöka öst på den tiden "öst" verkligen var ÖST... året då muren föll faktiskt. Och det som har förbryllat mig är att den ideologiska pendeln alltid slår för långt när det väl vänder. Sovjet d.v.s. socialismen "förlorade" och kapitalismen vann och bevisade därigenom sin överlägsenhet som samhällssystem, i synnerhet när den drivs till sin spets allra längst bort från socialism och tar formen av i princip laglöshet i den starkes regi. Jag undrar nu när högervindarna verkar vända, om pendeln nödvändigt måste slå för långt den här gången också....
Magnus NybomJa, det är lite intressant. Samtidigt tror jag inte man får glömma konsekvenserna av att vanligt folk i allt väsentligt inte fått det bättre. Nostalgin över historien är utbredd.
Just nu slår ju pendeln mot nationalism över hela linjen. Det är oroväckande.
Anders Lindberg - 16 feb 2022
Tyskland kommer förr eller senare att behöva rusta upp oavsett vem som blir president i USA i framtiden för att nå målen som Nato satt till länderna för att kunna försvara sig längre utan hjälp från USA
StigTysklands försvar är just nu helt eftersatt, lite som det svenska för tio år sedan. Det funkar självklart inte över tid men så är det just nu.
Däremot har ju Tyskland en oerhörd ekonomisk styrka och själv hoppas jag att man klarar att utnyttja det.
Men på längre sikt kommer man att behöva rusta upp och säkerhetspolitiken fortsätter så här, så är det.
Anders Lindberg