Dansa inte tryckare med Svantesson, Damberg
Det är hög tid för helt andra passioner
Jag var lite uppeldad. Hade sett Fredrik Gerttens lysande film ”Breaking Social” på bio om hur den globala eliten lurar brallorna av alla oss andra. Filmen gjorde mig uppriven, med känslorna utanpå. När jag satte mig i soffan lite senare för den långa Aktuelltsändningen om nästa års budget var jag i stämning för passion.
Istället bjöds jag på tryckare mellan finansminister Elisabeth Svantesson (M) och oppositionens Mikael Damberg (S).
En mer lealös tillställning var det länge sedan man såg.
Bakgrunden är den nedskärningsbudget högerregeringen och SD lagt. En åtstramningsbudget för välfärden medan arbetslösheten stiger och hushållen pressas av skenande räntor, hyreshöjningar och sänkta reallöner.
Riksbanken och regeringen skapar nu en mycket svår kris. Vi har redan lägst tillväxt i EU. Räntehöjningarna är skadliga för ekonomin. Under det kommande året kommer en majoritet av alla bolån läggas om, ofta från låga räntor på 1,5 procent till kanske 4-4,5 procent.
Eftersom väldigt många varit tvungna att ta stora bolån för att få tak över huvudet kommer miljoner medborgare under det kommande året se bolånen äta upp alla pengar. Vanliga människor i alla inkomstskikt kommer bli mycket fattigare.
När bolånen äter köpkraft kommer vi dra in på allt annat.
Det blir slut på uteluncher, resor, hyrbilar, semestrar och allt som människor kunnat unna sig. Detta sänder en våg av arbetslöshet neråt i systemet till sektorer där unga jobbar, som krogbranschen, hotell, handel och service.
Många arbetslösa kommer ha svårt att betala dyra bolån och arbetslösheten kommer sänka skatteintäkterna för kommunerna och öka a-kassekostnaderna och ränteavdragen för staten.
Det finns risk för en avsevärd välfärdskris när högerpolitiker väljer att sänka skatter, hålla budget och röra sig inom sitt eget påhittade reformutrymme.
Riksbanken krossar ekonomin med helt onödiga räntehöjningar och regeringen låter välfärden ta smällen. Redan nu sparkas extrapersonal och vikarier för att pengarna inte räcker. Som om en elevassistent som jobbar kvar på en skola skulle driva inflation.
Allt mer tyder på att Riksbanken jagar sin egen svans. De höjda räntorna driver prisstegringar. Mitt förtroende för Erik Thedéen är noll.
Problemet är att Mikael Damberg knappt har något att invända mot regeringens politik. Han låter som en revisor snarare än en arbetarledare. Han har samma reformutrymme och är mest irriterad över ”prioriteringarna”. Tacka fan för det.
De kommande åren kommer stålbadet dra in över svenska folket. Det är tid för passioner.
Socialdemokraterna borde passa på att skaffa sig en egen ekonomisk politik. Inte enbart korrektur i marginalen på högerpolitiken.