Läckbergs vårdprojekt gör samhället sjukare

För rika som vill köpa sig före i vårdkön

Camilla Läckberg öppnar vårdmottagning för kvinnor som kan betala för sig.

Gynekolog eller barnläkare: 2 490 kronor. Familjecoach: 1 490 kronor. Receptförskrivning: 500 kronor. Låter det lockande? Det tror i alla fall vårdmottagningen Hedda Care som i dag, måndag, öppnar upp portarna i Stockholm. Bakom bolaget står ingen mindre än deckardrottningen Camilla Läckberg som vill satsa på kvinnohälsa eftersom det är kvinnorna som "tar smällen" för "långa väntetider" i svensk vård.

Nog för att väntetiderna är sjuka, men än sjukare är den acceptans för privat finansierad vård som sprider sig bland dem som har pengar att spendera. För Läckberg har rätt i att det finns en marknad för Hedda Care: Stockholmskvinnor som mer än gärna betalar en tusenlapp eller två för att ta sina snoriga ungar före förortsungarna med brutna ben i vårdkön. På ett mänskligt plan är det självklart begripligt - vem gör inte vad som helst för sina barn? Men på ett samhälleligt plan är det en katastrof.

Ett hån mot fattiga småbarnsmorsor

Genom att betala för sig vill rika personer bygga sina egna inrättningar där den utan pengar helt enkelt inte kan ställa sig i kön över huvud taget. Samtidigt läcker privata mottagningar och appläkare, som främst marknadsför sig mot välbemedlade och friskare patienter, resurser ur det gemensamma sjukvårdssystemet från fattiga och sjukare.

Därför är det ett hån när Läckberg på sin Instagram skriver att de som kan betala tusentals kronor för läkarbesök hos Hedda Care hör till de "sämst prioriterade i vården idag". Testa då att vara kroniker, ensamstående och småbarnsmorsa eller fattigpensionär i vårdkön. Testa att få dina sjuka ungar till en vårdinrättning i Norrlands inland.

Läckberg kan höja sin bolagsskatt

Dessa grupper verkar vara så lågt prioriterade i samhället som helhet att Camilla Läckberg inte ens ser dem. Men kan man tjäna pengar på vården så gör man det. Ansvar för helheten får någon annan ta, och snart kommer Hedda Cares patienter fråga sig varför de över huvud taget ska betala skatt för förortsungarnas vård när de ju har sina egna sjukvårdsräkningar att betala. Så dras ett samhälle isär.

Hade Läckberg genuint velat hjälpa kvinnor, fattiga som rika, hade hon gjort bättre i att kräva höjd bolagsskatt. Själv kunde hon förra året plocka ut 18,3 miljoner kronor. Extra skatt från dessa deckarmiljoner hade gjort större nytta för sjukvården än vad hennes vårdcentral någonsin kommer göra.