Hela Sverige ska säljas

Hur ska Olof Ehrenkrona
få världen att köpa oss?

UPP TILL BEVIS Olof Ehrenkrona har kallats till tjänst av Globaliseringsrådet. Uppdraget: Gör upp en plan för försäljning av Sverige. Priset måste drivas upp genom förstärkning av ”varumärket Sverige.”

Olof Ehrenkrona är inget namn som virvlar runt i nyhetsfloden. Med största möjliga diskretion fyller han sin uppgift som Carl Bildts närmaste rådgivare. Ehrenkrona är för Bildt vad Karl Rove länge varit för George­ W Bush. Båda viskar råd åt sina herrar, båda anses överblicka vår tid och maktens mysterier. För säkerhets skull ser de exakt likadana ut: avrundade, outgrundligt fryntliga.

Ehrenkrona har kallats till tjänst av Globaliseringsrådet, landets förnämsta klubb. Där sitter Wanja Lundby-Wedin bredvid Marcus Wallenberg och Sture Nordh vid sidan av Carl-Henrik Svanberg. Mats Odell och Lars Leijonborg assisterar, övervakade av Carl Bildt.

Ehrenkrona fick ett uppdrag av

Rådet: Gör upp en plan för försäljning av Sverige. Priset måste drivas upp genom förstärkning av ”varumärket Sverige.”

Är optimistisk

Ehrenkrona ringar i sin i dagarna­

levererade rapport in den svenska belägenheten med ett marint bildspråk:

”Sverige har brutit efterkrigstidens isolering och seglar inte längre i egen sjö.”

Frågan, som rapporten ställer, är om Sverige är en för bräcklig farkost.

Ehrenkrona är optimist: de svenska värderingarna är nämligen fina och säljbara: jämställdhet, modernitet, tolerans och vänlighet mot miljön.

Han kräver, som regeringen, inte av invandrare att de i kontraktets form lovar trohet mot den sortens svenska självbelåtenhet. Däremot ska ”de nya svenskarna”, enligt rapporten ”på rekordtid inlemmade i den svenska kulturen” bli ambassadörer. De ska fara till sina ursprungsländer och berätta om det fantastiska Sverige. För säkerhets skull förses de föra avresan med av myndig­heterna godkänt informationsmaterial: Inga svartmålningar.

Sprida varumärket

Också utlandssvenskar ska få diplomatens status för att sprida­ det glada svenska varumärket. Personalen på UD däremot ska omskolas till försäljare och avlyssnare. Sveriges ambassadörer har, skriver Ehrenkrona, nämligen lägre ”komparativa fördelar” än en råvaruanalytiker.

Bildts medhjälpare är något kluven inför den svenska kulturen: det gamla kulturarvet är utan värde, däremot kan Henning Mankell vara användbar, liksom Lukas Moodysson. Mankell lockar tyska turistbussar till Skåne och Lilja 4-ever kan med sina fina värderingar stärka det svenska varumärket.

Globaliseringsrådets utvalde är

inte främmande för att pröva andra länders erfarenheter. USA misslyckades med sin marknadsföring i Irak. De USA-vänliga flygbladen till den irakiska befolkningen råkade spridas­ samtidigt som bomberna föll över landet. Oskickligt.

Däremot har USA lyckats fint med att låta varumärken som McDonald’s och Coca Cola, sprida glans över hela nationen. Något att ta efter i Sverige-brandingen, menar Ehrenkrona.

Danskarna har däremot ingenting att lära ut. Landet kom alldeles för sent med ” sin alternativa bild” till Muhammedteckningarna: muslimerna kände inte till danska värderingar. Så gick det som det gick.

Har stora planer

Ehrenkrona har stora världsomspännande planer för sina uppdragsgivare: ”Globaliseringen är nämligen ett plussummespel”. Ett något darrigt budskap i dagens läge, men ändå.

Sverige måste leta­ ”synergieffekter”, sluta att ”suboptimera”, lära av den försummade marknadsföringen i Sydafrika. ”Sverige investerade många hundratals miljoner till stöd för motstånds­rörelsen mot apartheid”, men sedan glömde vi casha in, förmanar Ehrenkrona. Placeringarna i Mandela och ANC gav helt enkelt för dålig utdelning.

Å andra sidan, tröstar Ehrenkrona:­ Snart kan vi locka hit fler studenter­ eftersom regeringen lovat införa stu­die­avgifter. Den slutsatsen tål att grubblas över.

Medvetet turistland

”Sverige säljer sig medvetet som turistland”, meddelar Globaliseringsrådet. Frågan är då vem som vill köpa oss, vårt land, vårt konungahus med Nobel- stiftelse och allt. Man anar att Ehrenkrona sneglar mot Asien, särskilt Kina. Han vill sälja in Sverige, sätta in en avgörande stöt under

tiden runt världsutställningen i Shang­hai. Vi ska ”fördjupa nätverken­ i Kina”,­ meddelar rapporten med snubblande bildspråk.

Mitt i textmassorna upptäcker jag själva huvudbudskapet: ”Flera­ svenskar ska lanseras till höga poster i EU.”

Ehrenkrona skriver anställnings­ansökan åt sin sugne chef, Carl Bildt.

Men måste vi för den sakens skull sälja­ Sverige? Man kan också undra: Varför sätter LO:s och TCO:s ledare sina namn under säljrapporten?

Kommentar från Olof Ehrenkrona:

Svennings artikel bygger på att jag har skrivit allt i skriften "Sverige i världen", men det är osant. Jag har skrivit bilaga tre medan de andra två bilagorna är skrivna av Svenska Institutes VD och dess omvärldsanalytiker. Uppdraget från rådet till mig var att skriva om utrikesförvaltningen och de nya krav som globaliseringen ställer – alltså inte någon plan för att "sälja Sverige".

Följ ämnen i artikeln