Vi borde ge Sultan en framtid

Sultan bor i Dalarö

Talibanerna dödade hans mamma och pappa på väg till byn när de skulle handla mat - bara för att de var shiamuslimer från folkgruppen hazarer.

Sultan var då tretton år gammal och tvingad att fly.

Fyra år senare sitter vi på ett fik i Handen söder om Stockholm. Sultan går språkintroduktion på gymnasiet Riksäpplet och drömmer om att plugga elprogrammet.

Han bor i skärgårdsidyllen Dalarö och talar utmärkt svenska.

Talibanerna

Sultan föddes i byn Jangalagh i regionen Ghazni i sydöstra Afghanistan. Ett område där Talibanerna länge har haft stark närvaro.

I maj anfölls provinshuvudstaden Ghazni och nyligen dödades polischefen i distriktet strax norr om staden. Han överlevde bara två veckor på posten och är den tredje polischefen som dödats under en månad i regionen.

Sultan vill inte tillbaka.

- Varje dag så dödar de och bombar människor, säger han.

Skrev upp ålder

Men 2016 skrev Migrationsverket upp hans ålder. Efter ett möte på myndigheten i Hallonbergen där en handläggare ställde ett antal muntliga frågor ändrade de födelseåret från 2000 till 1998.

Processen har länge kritiserats för att inte vara rättssäker och ingen svensk skulle acceptera något liknande.

Sultan fick ny plats på ett flyktingboende för vuxna i Norrbotten.

- De sa: du måste åka till Kiruna, jag svarade: men jag måste ju gå till skolan, säger han.

Han kom aldrig till Kiruna, skolan hjälpte honom att hitta ett nytt hem på Dalarö och han kunde fortsätta plugga.

Flydde till Iran

Efter att föräldrarna mördades flydde Sultan till Iran. Han bodde på ett bygge i Teheran, lagade mat och städade åt arbetarna. 2015 lyckades han ta sig till Turkiet och vidare via Grekland till Europa.

Resan till Sverige tog två månader, över land, med båt och till fots. I augusti 2015 kom han till Örebro. För första gången fick han gå i en riktig skola.

- I Afghanistan läste vi bara Koranen i skolan. Vi gick dit varje dag och läste Koranen, läraren var en imam, säger han.

Nu har han gått igenom halva årskurs sju, årskurs åtta och nio. Får han avsluta språkintroduktionen kan han gå vidare på gymnasium eller komvux. Det är i Sverige han ser sin framtid.

”Känner ingen där”

Vad skulle hända om du åkte tillbaka?

- Jag vet inte, jag har ingenting där, jag känner ingen där, säger han.

"Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan." skriver den svenska regeringen på sin hemsida.

"Alla resor".

Migrationsverket har fört ett resonemang i media om att UD:s bedömning inte gäller alla, att det är skillnad på exempelvis mig och Sultan. Jag avråds från att ens sätta min fot i Afghanistan medan Sultan kan resa dit.

Men så skriver inte Utrikesdepartementet.

"Risk för att drabbas av terrorhandlingar föreligger i hela Afghanistan och för samtliga personer som vistas i landet. "

Flest dödsoffer på 16 år

Enligt FN är siffran för civila dödsoffer den högsta på 16 år och säkerhetsläget har försämrats dramatiskt. De allra flesta offer är civila afghaner, många kvinnor och barn.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg skriver i senaste numret av tidningen Advokaten om "Avhumaniseringens landvinningar".

"När människor indelas i Vi och Dom blir resultatet lätt en avhumanisering av Dom."

Hennes kritik är bitande.

"I såväl de fina salongerna som i de breda folklagren ersätts medmänsklighet med cynism och bristande medkänsla. Dom är inte lika skyddsvärda som Vi. Likgiltigheten breder ut sig i samhället och empatibristen blir påtaglig."

Dragit ut på tiden

Även Migrationsverket inser att Sultan var under 18 år när han kom till Sverige och i lagens mening ett barn. Ändå har tjänstemännen prövat hans asylskäl som för en vuxen då handläggningen dragit ut på tiden och eftersom man dessutom ändrat hans ålder med två år.

Och nästan ingen som enligt Migrationsverkets papper passerat 18-årsgränsen får stanna.

Många av de ensamkommande barn som kom 2015 är i samma situation.

- Om handläggningstiderna varit normala och det hade tagit några månader att handlägga asylansökningarna, då hade de fått stanna, sa Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för miljöpartiet i söndagens Agenda i SVT.

Miljöpartiet vill göra ett undantag för just den här gruppen, men regeringen är splittrad.

Fritzon (S) luras

Migrationsminister Helene Fritzon (S) har försökt luras med statistik och brukar påstå att 83 procent får stanna, men siffran gäller bara de som faktiskt prövas innan sin 18-årsdag.

Och eftersom systemet inte fungerar och handläggningstiderna drar ut på tiden så blir naturligtvis de asylsökande äldre. Enligt SVT väntar fortfarande 8000 afghanska ungdomar som kom 2015 på beslut.

Så vad bör vi göra?

Mest rimligt vore att erkänna att vårt mottagningssystem 2015 inte fungerade som det var tänkt. De som kom borde ha fått ett beslut i handen och sluppit två år av ångest. Att i efterhand rätta till det och låta gruppen stanna vore det mest humana.

Mänskligt slöseri

Det vore ett enormt slöseri om alla de ekonomiska och mänskliga resurser Sverige lagt ner på att integrera, utbilda och ta hand om flyktingbarnen bara kastas bort.

Ska verkligen polis och andra myndigheter lägga enorma resurser de närmaste åren på att deportera tusentals väl integrerade ungdomar som sedan länge rotat sig här?

Dessutom till en av jordens allra farligaste platser.

”På gatan i Kabul”

I torsdags presenterade Amnesty international en rapport om säkerhetsläget i Afghanistan utifrån intervjuer på plats.

"Europeiska regeringar skickar tillbaka nästan 10 000 människor till Afghanistan, trots risk för tortyr och död" skriver organisationen.
Amnesty kräver att utvisningarna upphör "tills situationen tillåter det" eftersom ingen del av landet är säker.

På Dalarö tycker familjen Sultan bor hos att situationen känns helt absurd.

- På måndag ska jag gå på utvecklingssamtal för honom i skolan och om cirka två månader lever han kanske på gatan i Kabul, säger hans plastmamma Carin.