Assad är Syriens största terrorist
Detaljerna i Amnestys rapport om förhållandet i den syriska regimens fängelse Saydnaya är nästan omöjliga att ta in. Systematisk tortyr och organiserade sexuella övergrepp. Svält och en obeskrivlig miljö där blod och var från fångarnas sår täcker golven i cellerna. Fångar som förts bort i hemlighet och som tvingas välja ut vilka cellkamrater som ska torteras.
I rapporten berättar tidigare fångar hur medfångar i stort sett varje natt dog i cellen.
Dessutom beskriver Amnesty avrättningarna efter summariska rättegångar i militärdomstolar. Nattliga masshängningar av upp till 50 människor åt gången. Vittnen berättar om ljuden när de hängda långsamt kvävs.
Bödlarna drog i kropparna
En tidigare domare berättar att de avrättade kunde få hänga i sina snaror i mellan 10 och 15 minuter. De yngsta och lättaste kvävdes inte alltid. Då drog bödlarna i kroppen tills nacken knäcktes.
Amnestys rapport har fått namnet Human slaughterhouse, mänskligt slakthus. Den beskriver lidande, förnedring och mord i en industriell skala. Ett helvete på jorden.
Det är inte ett helvete som skapats av fanatikerna i IS, eller ens ett resultat av det krig som nu är på väg in på sitt sjunde år. Helvetet i fängelset Sadnaya är Assadregimens verk.
Sadnaya är inte en produkt av kriget. Sadnaya är - som symbol för regimens förtryck - det ursprungliga skälet till att människor i Syrien tvingades göra uppror.
IS får uppmärksamhet
De senaste åren har mycket av uppmärksamheten mot Syrien och Irak handlat om IS. Det finns goda skäl. De religiösa extremisternas skräckvälde förtrycker befolkningen och deras terrortaktik utgör ett hot långt bortom Syrien eller Irak.
Just kamp mot terrorn har också varit den formel som till exempel Ryssland använt för att motivera sitt avgörande militära och diplomatiska stöd till regimen i Damaskus. Men det betyder också stöd till en av världens mest brutala tyranner.
Vad är det som Amnesty berättar om Sadnaya om det inte är terror?
Sannolikt kommer IS att besegras så småningom. Kanske kan fortsatta uppgörelser om vapenvila skapa avbrott i dödandet på slagfältet.
Men fred? Inte så länge en regim som har industrier för att avrätta och tortera sina egna medborgare sitter kvar. Inte så länge den största terroristen kan kalla sig president.
