Privatskolorna fiskar efter lätta pengar
Det finns ändå något vackert i liberalers människosyn. Upplysta, självständiga och förnuftiga stegar människor runt i livet och gör sina val med upphöjt lugn och förnuft.
När de väljer skola, sjukvård eller äldreomsorg strävar de självklart efter högsta möjliga kvalitet. De tänker inte bara på morgondagens förlustelser
utan gör en välavvägd kalkyl av hur detta val kommer påverka livet framöver.
Denna vackra människobild har påverkat välfärdsområde
efter välfärdsområde. Olika typer av valfrihetsmodeller bygger på just dessa premisser. Att detta skulle leda till att skolan blev allt bättre var en självklarhet.
Om alla elever, patienter, föräldrar och anhöriga skulle vaka som hökar över kvaliteten skulle det inte heller vara speciellt enkelt att tjäna några stora pengar på verksamheten.
Så varför ska företagen i skolbranschen satsa på kvalitetskrävande elever när de kan välja en mycket smartare väg?
Det finns gymnasieelever som inte satsar på toppbetyg och högskolestudier. Som inte vill ha krävande läxor och hem-
arbeten. Som av vuxenvärlden har hört att det är allra vikt-igast att välja en utbildning som är rolig. Som har föräldrar som är glada att de över huvud taget går i gymnasiet.
Det är här de stora ekonomiska vinsterna kan göras. Det är ingen slump att andelen elever i privata skolor ökat explosionsartat bland gymnasieelever. Medan utvecklingen gått långsammare bland de yngsta eleverna som har föräldrar som vakar över vad de verkligen lär sig i skolan.
På gymnasiet är det möjligt att locka de mest skoltrötta eleverna till de dyraste programmen.
Inom detta kluster finns lantbruksutbildningar som får skolpeng baserat på att de har kostnader för hästar, kor, traktorer. Men som i bästa fall erbjuder eleverna marsvin och kaniner. Eller ännu värre – de får låna ett fiskespö och det kallas äventyrsturism.
I stället för att få en skolpeng på 70 000 kronor kan dessa utbildningar få närmare 200 000 kronor. Detta för utbildningar i sportfiske, islandshästar och stylism.
Samtidigt som det råder brist på svetsare, undersköterskor och plåtslagare läggs stora
resurser på yrkesutbildningar som utbildar till jobb som knappt finns i Sverige.
Hela idén med friskolor har gått överstyr när det är möjligt för smarta skolkoncerner att plocka de fetaste russinen ur skolpengskakan, suga ut det gottaste och sen erbjuda eleverna en karikatyr på ett yrkesprogram.
De politiker som skapat reglerna har haft höga tankar om gymnasieelevernas strävan efter kvalitet och möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden efter studierna.
De har tyvärr tänkt mindre på de innovativa entreprenörer som lyckats hitta alla tänkbara brister i lagstiftningen. Brister som gör att de kan tjäna oerhörda belopp på att låta eleverna ha skojigt under utbildningen på allas vår gemensamma bekostnad under förespegling av att de kommer få jobb när de är klara med gymnasiet.
Jobb som faktiskt inte finns.