Dags att gräva upp Grekland ur graven
7 JULI 2015. Grekland
Grekland grävde ner sig i ett hål och Europa grävde igen det.
Ungefär så kan man sammanfatta den grekiska skuldkris som nu är inne på sitt femte år.
Efter att Grekland anslöt sig till eurosamarbetet – genom statsfinansiella trick för att dölja sitt budgetunderskott – strömmade pengarna in i landet. Internationella banker lånade glatt och villigt ut till pengar till ett land som nyss betraktats som Europas fattigaste. Utan säkerhet och utan eftertanke blåstes skuldbubblan upp.
Brutala villkor
När omvärlden till slut insåg i vilket skick Grekland var blev också krisen ett faktum. Medicinen som skrevs ut var stålbad och nedskärningar.
För att undvika statskonkurs har Grekland fått låna nya pengar av bland annat valutafonden IMF, eurozonens länder och centralbanken ECB. Villkoret har alltid varit brutala löne- och pensionssänkningar, höjda skatter, avskaffade förmåner och nedskärningar i alla ändar av välfärden.
Det har lett till extrem fattigdom och en lågkonjunktur som mest liknar en depression. Och det har också lett till att Grekland nu styrs av en vänsterregering som vunnit både val och folkomröstning med ett löfte: inga mer drakoniska nedskärningar.
Det är lätt att sympatisera med, men den grekiska vänsterregeringen har samtidigt agerat mycket märkligt under den senaste tiden.
Att utlysa en folkomröstning om lånevillkor som inte gäller och sedan hota med avgång om folket röstar fel är kanske inte det mest respektingivande Alexis Tsipras gjort. Detsamma får sägas om Yanis Varoufakis terroranklagelser och avgång som finansminister när han misstänkte att han inte fick vara med på möten.
Är det något vi inte behöver nu så är det fler ledare som fokuserar mer på sin privata heder snarare än rationella lösningar.
Europeiska centralbanken ECB måste hålla Grekland flytande så att landet inte går in i en växelkurskris och sakta drivs ut ur eurosamarbetet–och potentiellt in i famnen på Vladimir Putins Ryssland.
Måste ta tag i sina problem
I går kväll reste tyska kanslern Angela Merkel till Paris för att samordna sig med president François Hollande inför ett stort krismöte i dag. Det är till Tyskland och Frankrike som Grekland har sina största skulder och det politiska priset för skuldnedskrivning är förstås högt. Men Europa har å andra sidan inte råd med allt värre kaos i Grekland.
Grekland måste å sin sida ta tag i sina problem: korruptionen, den ineffektiva statsförvaltningen, det orättvisa skattesystemet, rättssystemet och oligarkerna.
Då krävs det något som Europas stater inte visat på ett tag: samarbete.
Det var trots allt det som var grunden i det politiska projekt – Europeiska unionen – som nu skakas i sina grundvalar.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.