Annie Lööf borde be de unga om ursäkt

Är det någon som kommer ihåg hur det lät för fyra år sedan. Enligt Annie Lööf, krogägarna i Visita och en samstämmig kör av borgerliga ledarskribenter skulle arbetslösheten chocköka om den borgerliga regeringens dyra och ineffektiva subventioner av arbetsgivaravgifterna för unga avskaffades.

Dubbelstöten, ropade krogägarna och Annie Lööf.

I stället kan Arbetsförmedlingen meddela att ungdomsarbetslösheten är rekordlåg. På fem år har antalet arbetslösa ungdomar nästan halverats, och andelen unga arbetslösa har inte varit lägre sedan finanskrisen för tio år sedan.

Dessutom fungerar den så kallade 90-dagarsgarantin äntligen. Ungdomar som anmäler sig till förmedlingen får ett erbjudande som leder till arbete eller utbildning inom tre månader.

Urstark arbetsmarknad

Arbetsmarknaden är urstark, efterfrågan på arbetskraft rekordstor och svenska arbetsgivare inser långsamt att konkurrensen om de unga bara kommer att hårdna. Och det trots att de subventionerade arbetsgivaravgifterna för unga är avskaffade sedan drygt ett år.

Egentligen borde Annie Lööf be Sveriges unga om ursäkt.

Regeringen har dock ingen anledning att vara överdrivet självbelåten. Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg säger att många arbetsgivare anpassar sina krav på till exempel arbetslivserfarenhet till den nya situationen, men för den som saknar gymnasieutbildning är det svårt.

Det samma gäller den som har begränsad arbetsförmåga, eller som är född utanför Europa.

Två delar

Den svenska ungdomsarbetsmarknaden är tudelad, precis som arbetsmarknaden i stort.

Det behövs faktiskt en dubbelstöt. Men den handlar varken om branschsubventioner eller och breda skatterabatter, som den sänkta arbetsgivaravgiften för unga.

I stället behöver gymnasieskolan resurser att fånga upp de elever som är på väg att falla ut, och vuxenutbildningen måste kunna erbjuda en andra chans.

Om Sverige ska klara behovet av arbetskraft, samtidigt som ännu fler ungdomar får en chans att få sitt första jobb måste arbetslivet också bli ett livslångt lärande.

Många oroliga

I förra veckan presenterade IF Metall en undersökning som visar att två tredjedelar av medlemmarna inte fått någon kompetensutveckling det senaste året. Många är oroliga att inte hänga med i utvecklingen.

Ingenting tyder på att situationen i andra branscher skulle vara annorlunda.

Om grundutbildningen i gymnasiet fungerade bättre, och om de som i dag har ett arbete fick möjlighet att utvecklas och går vidare, skulle ännu fler ungdomar få chansen till sitt första jobb.

Den dubbelstöten skulle Sverige behöva.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.