ÅSIKT

I sexlivet märks ojämställdheten

Folkhälsomyndighetens stora undersökning om sex

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
1 av 2 | Foto: TT
LEDARE

Det är först när man ställer frågan som man får svar. På tisdagen presenterades resultatet av Folkhälsomyndighetens stora sexstudie. Vissa siffror lyser i varnande knallrött, ett förnyat metoo-vrål.
42 procent av kvinnorna i studien anger att de har upplevt sexuella trakasserier. Det handlar om allt från oönskade inviter, till sms, sexuellt förtal och blottare. Motsvarande siffra för män är 9 procent. Mer än var tredje kvinna säger att de upplevt någon form av sexuellt övergrepp, som att mot sin vilja bli kysst, smekt, kladdad på eller tvingad att ta på någons kropp på ett sexuellt sätt.

Fler kvinnor än män har utsatts för försök till samlag genom våld eller hot om våld; 11 procent jämfört med 1 procent bland män. Men i hbtq-gruppen är andelen som utsatts för sexuellt våld högre: 30 procent av de homosexuella männen.
– Vi vet ju att de här problemen är stora, inte minst efter metoo. Det säger oss också hur viktigt det är att arbetet mot våld och sexuella trakasserier fortsätter och förstärks, säger socialminister Lena Hallengren (S) till Aftonbladet.

För stressade för sex

Men det är inte bara i form av övergrepp och trakasserier som ojämställdheten skiner igenom. Den finns med i vardagen. Den påverkas av ojämna förväntningar, av skev fördelning i hemmet, av olika roller.
20 procent av kvinnorna, jämfört med 10 procent bland männen, uppgav att de varit för trötta eller stressade för att ha sex. Drygt 60 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har haft sex fast de inte velat.

Resultatet av undersökningen kommer också att ge skjuts åt porrdebatten, som gällt allt från porrfilter till övergrepp inom industrin. Hela 41 procent av unga män i åldern 16–29 tittar på porr dagligen. Samma siffra bland kvinnor är 1 procent.

En kakafoni av hån

Vi kommer att tala länge om den här studien, för här finns mängder av intressanta uppgifter att lyfta upp. Det är hela 15 000 personer i åldrarna 16–84 som under hösten 2017 har svarat på frågor om sitt sexliv i undersökningen, gjord på uppdrag av regeringen.

När dåvarande hälsominister Gabriel Wikström tog initiativ till undersökningen så utbröt en kakafoni av hån och ifrågasättande från höger. Staten skulle minsann inte lägga sig i människors sexliv. “Där går en gräns för vad som är privat och vad som är regeringens uppgift tycker jag”, sa Moderaternas andre vice ordförande Elisabeth Svantesson.

Men sex – och dess raka motsats, övergrepp – påverkar i allra högsta grad människors liv och hälsa. Det signalerar hur folk mår, hur man har det i vardagen.

Det är först när man ställer frågan som man får svar. Och svaret är, svart på vitt, att här krävs tuffa åtgärder.

avPernilla Ericson