En plikt att lyssna på hederns offer

Helena var bara 14 år när hon giftes bort mot sin vilja och är en av kvinnorna som Aftonbladets intervjuar i sin nya granskning.

En 14-årig flicka som dödshotas av sin religiösa pappa för att hon ska sluta röka och ha på sig byxor. En 24-årig kvinna som kastas ut från en balkong av sin man när hon vill skiljas. En 15-årig flicka som på initiativ av sin pappa och bror ska föras till Turkiet för att giftas bort. En 12-årig flicka som misshandlas av sin pappa när hon visar huden mellan strumpan och byxan i skolan. En 17-årig pojke som försöker ta sitt liv efter att i åratal ha misshandlats psykiskt och fysiskt av sin kontrollerande mamma.

Var tredje flicka drabbad

Där har vi en handfull av de 200 rättsfall som Aftonbladet tittat närmare på i en ny granskning. Fallen är spridda över hela landet och berättar om pojkar och flickor som utsätts för tortyrliknande våld, om påtvingade äktenskap, starka begränsningar i vardagen och till och med mord. Motivet är ”heder”.

Trots att Sverige sannolikt är ett av de länder i västvärlden där hedersförtrycket fått mest uppmärksamhet så är problemet fortfarande akut. Och mycket talar för att det faktiskt blir värre.

Baserat på enkäter kan man se att var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar har begränsningar i skolan, är förbjuden att ha pojkvän, måste vara oskuld när de gifter sig och får inte bestämma vem de gifter sig med. Pojkar har inte samma restrektioner, men de blir bortgifta i nästan lika stor utsträckning.

Vi talar då om att nära 240 000 unga lever under hedersförtryck. Och då räknar vi inte in fall där den unga har en utlandsfödd förälder eller där båda föräldrarna är födda i Sverige.
Minst 240 000 unga människor som kontrolleras, begränsas, lever under hot om våld. Tar vi deras oro och rädsla på allvar?

Familjen viktigast

Ännu 15 år efter att Fadime Şahindal mördades finns det nästan en beröringsskräck inför hedersvåldet, en ovilja att ta det på allvar. Kanske av missriktad välvilja, kanske av rädsla för att gå främlingsfientligas ärenden.

I den offentliga debatten om hedersproblematik har det varit vanligt att helt enkelt se detta våld som ett av många uttryck för könsmaktsordning, men det som särskiljer hedersförtryck ifrån annat patriarkalt våld är att det sanktioneras och upprätthålls av familj och släkt, och att det riktas mot en enskild individ.

Hedersnormer är inte knutna till någon viss religion eller etnisk grupp, men växer sig naturligt nog starka i samhällen där patriarkala familjesystem trumfar andra ordningar. Hedersnormerna har på så sätt en egen struktur som vi måste förstå för att kunna slå sönder dem.

Sätt stopp för förtryckarna

I debatten finns sedan länge förslag om att hedersbrott ska få en egen brottsrubricering, för att lättare komma åt kränkningar och hot som sker i hederns namn. Dessutom har det föreslagits att en nationell resursgrupp som ansvarar för att kunskap och erfarenhet av hedersrelaterad brottslighet når ut i polisorganisationen.

Det är kloka förslag, och bör kompletteras med politik som sätter stopp för förtryckande fäder och bröders terrorvälde över sina familjer.

Om detta vädjar kvinnojourer som specialiserat sig på hedersrelaterat våld och om detta vädjar flickor och kvinnor som vuxit upp med en förtryckande och kontrollerande släkt.
Då har vi också en plikt att lyssna och agera.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Läs mer:

Förortskvinnor blir slagträn i
debatten
Fadime mördades för andras
heder
Vänstern måste se
hedersvåldet
Fler Nalin Pekgul behövs i
politiken
Ta hedersvåld på större
allvar
Nya Moderaterna sviker
kvinnorna