EU:s tjänsteregler hotar miljöskyddet
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-04-24
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad händer med miljölagarna?
Det var en av många frågor som de svenska förhandlarna hade med sig när EU den 2 april diskuterade tjänstedirektivet. Förslaget har vållat en intensiv debatt, mest om arbetsrätten. Fackföreningarna har vaknat och driver en aktiv och viktig kampanj för att värna kollektivavtal och anständiga lönevillkor.
Miljörörelsen tycks däremot inte ha hängt med. Inte heller Naturvårdsverket. Kanske verkar det alltför osannolikt med en nedrustning av miljölagarna.
Tjänstedirektivet bygger på principen att ett företag bara ska behöva följa reglerna i det land där det är registrerat. Ett polskt byggnadsföretag som etablerar sig i Sundsvall eller Malmö ska inte tvingas leva efter svenska lagar. Detsamma gäller de flesta andra tjänsteföretag.
Till detta finns en rad undantag. Ett av dem gäller miljön.
Tyvärr är det uselt formulerat.
Nationella krav måste vara ”direkt kopplade till de särskilda egenskaperna på den plats där tjänsterna utförs”, skriver kommissionen i förslagets artikel 17.17.
I klartext betyder det att Sverige får ställa krav på företag som beror på att vår mark är särskilt känslig för försurning, men inte för att vi har högre politiska ambitioner.
Det vore en radikal försämring mot dagens miljöbalk. Till detta kommer svårigheter att ställa någon till ansvar i svenska domstolar när det inte finns några juridiska representanter för företaget i vårt land. Kommunernas miljöinspektörer får ett tufft jobb om klagomål måste gå vägen över tillsynsmyndigheter i andra länder. Direktivets artikel 19 ger länderna möjlighet att införa skyddsåtgärder ”vid exceptionella omständigheter” – men det gäller inte miljön.
Liknande problem finns på andra områden. På mötet den 2 april framförde länderna farhågor om arbetsmiljön, konsumentskyddet, tryckfriheten och offentliga monopol. Den svenska regeringen har gjort en välkommen omsvängning och ställer nu en rad kritiska frågor.
Ändå säger UD:s rapport från mötet att ”medlemsstaterna generellt verkar acceptera och ha en förståelse för att ursprungslandsprincipen är nödvändig för den inre marknaden. Medlemsstaternas farhågor rör snarare principens tillämpningsområde, undantag och förhållande till andra direktiv än principen som sådan.”
Det är oroande. Om länderna måste förhandla fram undantag efter undantag för att klara sina nationella ambitioner är risken stor att viktiga frågor glöms bort. Sverige är redan sent ute för att värna miljön, konsumenterna och folkhälsan. Vad är det som departementen ännu inte har upptäckt?
Det enda rimliga är att byta perspektiv. Säg nej till ursprungslandsprincipen. Förhandla område för område för att få gemensamma regler på en hög nivå, så som EU gjort för varor.
Framför allt: ge folkrörelser och medborgare en ordentlig chans att debattera förslaget. När kallar regeringen eller riksdagen till en öppen utfrågning om tjänstedirektivets effekter?