Dags att spika igen dörren till Åkesson

Nu måste C och L välja sida

Blivande regeringspar?

Hur hamnade Ulf Kristersson här? Det är vi nog många som funderat på under helgen. Sent i fredags eftermiddag gick Moderatledaren ut på Facebook och förklarade att han hade två alternativ för att bilda en borgerlig regering. Antingen en moderat enpartiregering eller en minoritetsregering med de allianspartier som vill ingå i den. Kristersson utelämnade informationen som var tydlig för alla: att hans regeringsalternativ kräver stöd av Sverigedemokraterna.
Sen tog han helg och åkte på älgjakt. Det låter i och för sig trevligt att vara ute i naturen i höstens brittsommarväder, men kanske inte direkt taktiskt för en statsministerkandidat som precis satt sin politiska framtid på spel.

Det dröjde knappt ett dygn innan Annie Lööf och Jan Björklund kallade till presskonferens och med illa dold irritation avfärdade Moderaternas regeringsförslag. Ridå för Kristersson.

Mannen som varit segerrusig sedan valet visade sig inte ha någon verklig plan för att få ihop en regering.

Lööf och Björklund måste välja sida

I helgen har det i alla fall blivit tydligt att Centerpartiet och Liberalerna verkar mena allvar med sina vallöften om att aldrig sätta sig i en regering som är beroende av stöd från SD.

Det är hedervärt och bra för Sverige. Men nu måste de två liberala partierna faktiskt välja sida. Det går inte att både säga nej till Kristersson och till Stefan Löfven.
När talmannen i dag kallar partiledarna till ytterligare en talmansrunda lär sonderingsuppdraget gå till Stefan Löfven.

Att det skulle bli tal om en samlingsregering som Lööf och Björklund säger sig önska är bara att glömma. Partierna som skulle utgöra grunden för en sådan, Moderaterna och Socialdemokraterna, har redan avskrivit den idén.

Det innebär att vi närmar oss en vänstermittenregering, vilket också är ett rimligt utfall av valresultatet.

Någonting att bygga vidare på

Att förena Stefan Löfvens fackliga engagemang i arbetsrätten med Annie Lööfs nyliberala syn på densamma blir en enorm utmaning.

I den ekonomiska politiken står partierna långt ifrån varandra, men i synen på den liberala demokratin, klimatkrisen, kvinnors och minoriteters rättigheter har de ett grundmurat samförstånd. Och det är faktiskt någonting att bygga vidare på.

Sverige behöver reformer och en handlingskraftig regering. I veckan bör Stefan Löfven tillsammans Sveriges liberaler spika igen dörren till Jimmie Åkesson.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.