Välfärden är full av revor
21 september 2016
Höstbudgeten
Det finns en sak att säga om finansminister Magdalena Anderssons jobb. Periodvis måste det vara väldigt förutsägbart. Så snart finansdepartementet offentliggjorde budgeten i går kastade sig olika intresseorganisationer över datorerna för att skicka ut färdiga pressmeddelanden. Alla tyckte att det fattas satsningar på än det ena och än det andra. Nästan alla tyckte dessutom att åtminstone någon skatt kommer att bli på tok för hög.
Det går förstås inte ihop. När det kommer till kritan handlar ekonomisk politik om att välja. Antingen satsar en finansminister på välfärd, infrastruktur och alla andra uppgifter vi vill att det offentliga ska utföra, eller så sänker hen skatten.
Någonstans där finns kärnan i den politiska debatten.
Satsningar behövs överallt
Sverige står inför enorma utmaningar. Människor som lider i vårdköerna måste få hjälp och vi behöver en skola som ger alla barn de kunskaper de har rätt till. Sjuktalen måste minskas genom att de som är sjuka får rehabilitering, inte genom att sjuka människor tvingas tillbaka till arbetet. Det krävs väldiga investeringar i järnvägar och annan infrastruktur. Årtionden av bristande underhåll behöver tas igen. Samma sak gäller bostadsbyggandet. Enligt Boverket behövs 440 000 bostäder fram till 2020. Dit är det långt trots att det nu påbörjas rekordmånga byggen. Den svenska arbetsmarknaden behöver fungera bättre. De 350 000 arbetslösa måste få ett arbete och 100 000 lediga jobb väntar på någon som arbetar. Det krävs kompetensutveckling och ett nytt stort kunskapslyft. Trygghetssystemen är fulla av revor som måste tätas och samhällsklyftorna syns på allt fler samhällsområden. Dessutom växer Sverige. På kort sikt innebär integrationen av människor som flytt till Sverige en utmaning. På längre sikt kan det bli en enorm tillgång för landet.
Alternativet är ökade klyftor
Den fråga vi måste ställa oss är, tror vi att det bästa sättet att möta dessa utmaningar är nya skattesänkningar? Eller tror vi att det Sverige behöver är politiska reformer, satsningar på välfärden och gemensamma investeringar?
Magdalena Andersson kan kritiseras för att hon är alltför försiktig, att satsningarna på välfärden och framtidsinvesteringarna är alltför små. Det kan sägas att budgeten borde ha innehållit skattehöjningar på förmögenheter och fasta värden som båtar och hus. Men med detta sagt, det Magdalena Andersson presenterade i går är en politik som möter de utmaningar Sverige står inför med välfärdspolitik. Alternativet är fler skattesänkningar och ännu större klyftor.