En missnöjets vinter drar in över Amerika
”Rörelsens budskap är klart: ni kan inte vräka en idé vars tid har kommit”
Under natten till tisdagen slog poliser till mot Occupy Wall Street-lägret i Zucotti Park – området vid det newyorkska finansmeckat som varit aktivisternas centrum i två månader. Över 70 personer greps.
I ett USA där de politiska spänningarna går utanpå allting är det förstås rena bensinen.
Tårgas och våldsamma arresteringar mot en fredlig protest ser inte bra ut. Särskilt inte som insatsen beordrades av multimiljonären och borgmästaren
Michael Bloomberg. Att journalister förhindrades rapportera från insatsen är ingen pr-vinst för varje sig polisen eller den politiska administrationen i miljonstaden.
Rörelsen har redan deklarerat att den kommer tillbaka, större och starkare. Vädret påverkar väl delvis. Det är novemberkallt att tälta i New York också. Rörelsens budskap är klart: ni kan inte vräka en idé vars tid har kommit.
På sätt och vis har aktivisterna lyckats. Genom att göra Wall Street till måltavla för protesterna och kalla sig själva för en rörelse bestående av de 99 procent som inte är superrika har man satt sökarljuset på den extrema ojämlikheten i USA.
Andelen fattiga växer
Frågan har kommit att dominera det politiska samtalet när protesterna spridits från Manhattan till Biloxi, Bellingham och Brunkebergstorg. Spekulationskapitalismen vinner mark, men ingenstans i västvärlden har det gått så långt som i USA.
Antalet amerikaner som lever i fattigdom har ökat till 49,1 miljoner, enligt nya siffror från folkräkningsmyndigheten. Det är närmare 16 procent av invånarna. Nästan lika många är arbetslösa.
Samtidigt får lönsamma storföretag skattesänkningar på flera miljarder dollar årligen. Bank of America har inte betalat en dollar i skatt de senaste två åren. Skatteintäkterna som andel av BNP sjunker och mångmiljardärer betalar mindre i skatt än sina sekreterare.
Om ett år är det presidentval. Mot Barack Obama ställs figurer som inte vet vilka departement de vill lägga ner och inte minns varför man deltog i Libyen-insatsen.
USA reagerade på den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet genom att röra sig åt höger. Obama har varit för passiv i jobbfrågan och kompromissat bort skattehöjningar för de ekonomiska eliterna.
Med Mitt Romney eller Newt Gingrich i Ovala rummet lär inte det förändras till det bättre.
Den politiska konsulten Paul Begala har kanske uttryckt missmodet bäst: ”När jag ser på ekonomin tänker jag att Obama inte kan vinna. När jag ser på Republikanerna tänker jag att han inte kan förlora.”
I dag tar mer än 45 miljoner amerikaner emot matkuponger.
Det är inte konstigt att folk vill ockupera Wall Street.