Människor dör i cancerköerna
Minns ni Solbritt Björkstrand? För tre månader sedan fick hon beskedet att hon har cancer och bara månader kvar att leva. Hon bokades in för operation på Norrlands universitetssjukhus, tanken var att ingreppet skulle ge henne några år till i livet. Solbritt åkte in. Men någon operation blev det inte. I sjukhusets matsal, bland massa andra människor, fick hon veta att det plötsligt inte fanns någon plats. Operationen fick därför ställas in och Solbritt skickades hem utan någon ny inbokad tid.
Sätter ljuset på vårdkaoset
Media rapporterade om Solbritts fall och redan dagen efter hörde sjukhuset av sig till henne med beskedet att det nu finns en tid. Och i onsdags opererades hon. Men läkarna var tvungna att avbryta operationen. Det visade sig att cancern hade hunnit sprida sig i allt för stor omfattning. Det är svårt att säga vilken skillnad en tidigare operation hade gjort ur en medicinisk aspekt, men oavsett sätter Solbritts berättelse ljuset på vårdkaoset. Ska en cancerpatient behöva vänta i flera månader på operation? Och när det väl är dags bli hemskickad för att det saknas en sängplats?
Solbritts dotter, Anneli Hålén, säger till Sundsvalls tidning att hon befarat det här men att de ändå varit hoppfulla.
– Det finns inte ord att beskriva. I den bästa av världar hade mamma fått opereras mycket tidigare, redan i samband med att hon fick beskedet för tre månader sedan. Jag fick höra från läkare redan i går som beklagade att detta blivit så illa skött, säger dottern.
Något är allvarligt fel
Sjukvårdspersonal måste få bästa möjliga förutsättningar att göra ett bra jobb. Men när läkare och sjuksköterskor tvingas skicka hem patienter med aggressiv cancer för att det saknas sängplatser, då är det något som är allvarligt fel.
Karusellen inom vården är ett resultat av flera års politik där man medvetet har minskat antalet platser för att spara pengar.
Enligt OECD hade Sverige bland det lägsta antalet vårdplatser i hela EU år 2012. Och sedan dess har platserna fortsatt att bli färre. Det i kombination med personalbrist har lett till att Solbritt och andra patienter tvingats vända i sjukhusdörren. Det hela liknar en ond spiral.
Stressen med vårdplatserna leder till en pressad personal som hela tiden måste lappa och laga i marginalerna. Situationen och arbetsmiljön lockar knappast fler händer till våryrket.
Cancer kan drabba vem som helst.
I Sverige finns förutsättningar att ge värdig cancervård som i bästa fall kan förlänga en människas liv. Att platsbrist står i vägen är ovärdigt ett land som borde kunna bättre.