Lantisarna har rätt till välfärd

Ska hela landet leva krävs att staten tar ansvar för välfärd och samhällsservice. Det kostar pengar. Pengar som riksdagen bestämt ska gå till skattesänkningar för de rikaste.

Hur långt behöver man förflytta sig för att köpa en liter mjölk? Var är vägarna snöröjda, när delas posten ut, hur länge får man vara utan el om det blir strömavbrott?

Kring sådana frågor står en av de mest centrala konflikterna i vår tid: stad mot land. Nej, det är förstås inget nytt men kanske tas den på lite större allvar i dag. Och det kan vi nog tacka händelser i omvärlden för. Donald Trump blev president genom stöd från landsbygdens folk. Det var människor utanför London som såg till att Storbritannien ska lämna EU.

I Sverige bor de flesta människorna i en stad. Samtidigt som stadsborna blir allt fler upplever 40 procent av de som bor utanför storstadsregionerna att motsättningarna mellan Stockholm och övriga landet har ökat de senaste tio åren. Det visade Stockholms Handelskammare i en rapport som presenterades i fjol. Många av de tillfrågade ansåg att storstadsbor saknar insikt i hur det är att leva på andra orter.

På 30 år har befolkningen minskat i nästan hälften av landets kommuner. Och med utflyttningen försvinner butiker, arbetsförmedlingskontor, bostadshus lämnas tomma, bussar och tåg kör bara förbi. Samtidigt krymper skatteunderlaget vilket underminerar välfärden.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer kostnaderna för vård, skola och omsorg fram till nästa val att öka med 62 miljarder mer än inkomsterna. Och det är pengar som kommunerna inte själva kan ta in i kommunalskatt utan att skapa nya stora orättvisor.

Före valet i höstas talade flera riksdagspartier om att landsbygden var värd att satsa på. Centerpartiet lovade verka för att öka polis- och läkartätheten. Socialdemokraterna lovade bättre vägar och Miljöpartiet föreslog att fastighetsskatten för vind- och vattenkraft skulle gå till de kommuner där energin produceras. En del av det där finns i det så kallade januariavtalet, men långt ifrån allt.

Ska hela landet leva krävs att staten tar ett större ansvar för välfärd och samhällsservice, att man utlokaliserar statliga jobb, förändrar skatteutjämningssystemet, bygger vägar och räls. Det kostar pengar, förstås. Pengar som kommer bli svåra att hitta när Moderaterna och Kristdemokraternas genomfört ett sjätte jobbskatteavdrag och regeringen lovat C och L att ta bort värnkatten, sänka arbetsgivaravgifter och tredubbla rut-avdraget.

De samhällsproblem som väljarna i landsbygden ser i sin vardag riskerar helt enkelt att förbli olösta. Det kan på sikt förstöra förutsättningarna för en ordning där medborgarna betalar en stor del av sin inkomst i skatt för att få ett socialt skydd och ett samhälle som fungerar. Själva välfärdsstaten, alltså.


• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

Följ ämnen i artikeln