M ser en utredning om korruption som ett hot
Att Kristersson får ont i magen förvånar inte
Sverige är sämst i Norden när det kommer till korruption. Det visar Tranparency International i veckan. Nu har vi nått vår sämsta placering i korruptionsindex på över tio år.
Vad gör regeringen då?
De skrotar korruptionsutredningen.
Svensk korruption har länge varit osynlig. Vid mätningar har vi legat bra till, men det är delvis för att vi inte är så bra på att rapportera sådant. Att Moderaterna vill skrota den enda utredningen om korruption som finns är en skandal, men ganska väntat.
Det var justitieminister Gunnar Strömmer (M) som fick svara på varför han vill lägga ned utredningen. Men han gav inga bra svar. Att Strömmer blev justitieminister efter valet är för mig fortfarande en gåta.
Lagen om insyn i partifinansiering skärptes just för att förhindra korruption. TV4:s Kalla Fakta kunde innan valet avslöja hur Strömmer som partisekreterare försökt komma runt lagen. Han fångades på bar gärning när han försökte tipsa hur en affärsman i hemlighet skulle slippa redovisa bidrag till Moderaterna.
Efter att härvan avslöjats svarade han bara med att han var ”självkritisk”. Det verkar ha räckt för att bli justitieminister. När det gäller fifflandet med bidrag åkte även Socialdemokraterna dit, få verkar vara immuna.
Det kan även handla om vänskapskorruption. Något som Moderaterna verkar vara experter inom. För de som följt Stockholms skandaler de senaste årtionden vet precis vad jag menar.
Det förra regionrådet Irene Svenonius som styrde sjukvården i Stockholm var väldigt tjenis med sjukvårdsföretaget KRY. De fick fördelar få andra aktörer fick. Nu har företagets lobbychef fått jobb hos Moderaterna.
Svenonius har själv bedömts vara jävig när hon lät sin make sköta upphandlingar för Nya Karolinska.
I Sverige har vi en självbild av att vara immuna mot korruption. En självbild som gör det svårt att komma åt problemen. Ericssons misstänkta IS-mutor och Telias härvor talar för att vi är naiva. Men den självbilden har gjort oss usla på att kontrollera och bekämpa den. Vi litar helt enkelt på att människor talar sanning.
Sedan har vi förstås historier om hur Kristersson som socialborgarråd lyxade till det genom att fixa en lägenhet till sig själv, öronmärkt för utsatta kvinnor. Och listan kan göras längre.
Därför är det inte konstigt att det är just Moderaterna som helst inte utreder korruption. De är ju experter på området.