Slantar som gör skillnad i skolan

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2015-09-02

helskärm

2 SEPTEMBER 2015. Skolan.

Fem miljarder kronor. Det är priset för regeringens skolsatsning om man lägger ihop vårens ändringsbudget och de ­pengar som Gustav Fridolin och Aida Hadzialic presenterade i går.

Mycket pengar, men så ska de också ­lösa en lång lista med problem.

Kvaliteten på fritidshemmen ska höjas, skolbiblioteken rustas, stödinsatser sättas in tidigare och kommunernas resurser för att ta emot flyktingbarn förstärkas. Pengarna ska också räcka till för att göra lärarjobbet mer attraktivt, öka den specialpedagogiska kompetensen och ­höja lönerna med 3 000 kronor i månaden.

Det är 30 miljoner kronor här och 1,6 miljarder där.

Den som ville skulle enkelt kunna ­göra sig lustig över blandningen av högt och lågt i regeringens skolpolitik. Nästan som om Björklunds maniska regim där ingen fråga var för liten för ministerns klå­fingrighet fortsatt.

Det finns dock en skillnad, och det är ingen liten skillnad. Medan Björklund ­ägnade sig åt ständiga förändringar av reglerna skjuter faktiskt den nya rege­ringen till resurser. Fem miljarder är en rejäl slant.

Privatisering är inte lösningen

Och det behövs. De senaste ­årtiondena har skoldebatten på sätt och vis sträckt sig efter det outtalade löftet om effektivisering och kvalitetshöjning från fri­skolor och riskkapitalbolag. Privatisering och valfrihet skulle åstadkomma det kommuner och stat ansågs ha miss­lyckats med, en framgångsrik skola. Och billigt dessutom.

Om inte förr havererade den bilden med JB-konkursen i början av sommaren 2013.

I går blev det dessutom klart att ­Sveriges största friskolekoncern, ­Academedia, ska säljas. Wallenbergs riskkapitalbolag EQT vill lämna över ­ansvaret för de 90 000 eleverna och de 500 skolorna till en ännu okänd ägare.

Privatisering och valfrihet är inte lösningen på den svenska skolans problem. Det är i stället likvärdighet, pedagogisk utveckling och lärare som får möjlighet att göra sitt jobb. Och förutsättningen för allt detta är pengar.

Regeringens miljarder kommer att ­behövas.

Rätt att läsa in gymnasiet

I går passade Aida Hadzialic också på att avslöja att regeringen från 2017 tänker ge alla vuxna rätt att fullfölja gymnasiet. Den som saknar behörighet för högre studier ska kunna läsa in det som saknas och kommunerna ska få resurser för att ordna fram platserna.

Regeringen beskriver reformen som den största inom vuxenutbildningen på tio år.

Man kan tycka att det vore lite till vuxen­utbildningspolitik om den inte skulle överträffa det Folkpartiet åstadkommit.

Inte desto mindre är rätten till vuxenutbildning en början på ett riktigt kunskapslyft. En riktigt bra början.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.