Löner formar vår framtid

Hur höga lönerna blir och hur de fördelas formar samhället och påverkar vår framtid.

21 SEPTEMBER 2015. Budgeten.

I dag presenterar Magdalena Andersson årets budget. I runda tal handlar det om hur 900 miljarder kronor – en ofattbar summa – ska användas.

Under de senaste veckorna har nyheterna från regeringens förhandlingar med Vänsterpartiet duggat tätt. Det har varit jobbsatsningar, kunskapslyft och klimatprogram, sommarlovskollon och fritt inträde på statliga museer. I bland har det handlat om miljarder, i bland om miljoner.

Påverkar samhället

En statsbudget är med och formar samhället. Den påverkar Sverige.

Samtidigt som Magdalena Andersson arbetat med budgeten har ledarna för fackförbund och arbetsgivarorganisationer varit upptagna på sitt håll. Just nu förbereds nämligen nästa års stora avtalsrörelse där lönerna för 2,9 miljoner svenskar ska omförhandlas. I praktiken är det ännu fler som berörs.

Avtalsrörelsen 2016 kommer att påverka nästan alla landets fyra miljoner löntagare.

På ett år betalas ungefär 1 600 miljarder kronor ut i lön i Sverige. Varje procents höjning – eller sänkning – innebär 16 miljarder mer – eller mindre – i våra plånböcker.

Hur stora löneökningarna blir och hur de fördelas formar också samhället och påverkar Sveriges framtid.

En grundläggande fråga är förstås hur mycket lönerna ska höjas.

Nästan inte alls om vi lyssnar på arbetsgivarna. Företagens vinster är för små och någon ­inflation har vi ju faktiskt inte är beskedet från direktörerna på Östermalm.

Ungefär som vanligt om vi ska tro facken. Inflationen är Riksbankens ansvar och det finns ingen anledning att ändra spelreglerna just nu, säger företrädare för de tunga fackliga ­organisationerna.

Angår oss alla

Dessutom behöver människor ha pengar att handla för om ekonomin ska ta fart.

Som omväxling är det faktiskt fackens synpunkter som får stöd av Riksbanken och tunga ekonomer.

I klartext handlar det om ifall Sverige ska fortsätta på den väg som etablerades för snart 20 år sedan och där politik, riksbank och arbetsmarknadens parter delat upp ansvaret för ekonomin. Ska de fasta spelregler som både försvarat företagens konkurrenskraft och givit löntagarna riktiga löneökningar fort­sätta att gälla?

Eller ska vi ge oss ut i en självvald svältkur?

Det är – precis som statsbudgeten – en fråga som angår oss alla.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln