En flod av cannabisreklam

Alltfler ungdomar prövar cannabis, läser jag i Dagens Nyheter. Experter säger att det aldrig tidigare har funnits så mycket marijuana och hasch i Sverige. Ett gram hasch kostar mellan 50 och 100 kronor. Det är samma pris som för 20 år sedan.

Jag borde inte bli förvånad. Drogliberalismen drar över Europa. Holland och Danmark har redan en generös syn på narkotika. Belgien, Italien, Spanien, Frankrike, Portugal, Irland och Storbritannien överväger samtliga att legalisera bruk och innehav av cannabis.

Vurmen för så kallade lätta droger märks också i Sverige. ”Alkohol är farligare än cannabis. Och cannabis är inte knark”, säger legaliseringsivrarna. De är väl glada nu, när alltfler unga röker på.

– Om det är 5 000 eller 10 000 ungdomar som debuterat i sommar är svårt att säga. Men det är helt klart att det rör sig om tusentals ungdomar, säger Pekka Hyvärinen i DN. Han jobbar på missbrukarkliniken Maria ungdom i Stockholm. Sedan 1989 har antalet hjälpsökande där fördubblats.

Jag förstår inte hur det kunde ske. Men plötsligt handlar hela narkotikadebatten om huruvida cannabis borde legaliseras. Rätten att röka gräs framställs som den största frihetsreformen. Legaliseringsivrarna talar hellre om att cannabis är ofarligt än om att heroin dödar. Drogromantiken går före samhällskritiken.

Så förskjuts centrum i narkotikadebatten. Offren för narkotikan glöms bort av dem som strider för sin och andras rätt att röka cannabis. Tänk om legaliseringsivrarna i stället satsade sin energi på att fördöma hur grava missbrukare behandlas i Sverige! De skulle kunna utgöra ett stort stöd för de knarkare som i dag ses som brottslingar, inte som offer. Straff i stället för vård är den nya tidens cyniska melodi.

Men legaliseringsivrarna bryr sig inte om sånt. De fortsätter med sin cannabisreklam. Hela tiden bär deras frihetliga argument ett stråk av egoism. De hävdar att alkohol är mer skadligt än hasch och marijuana, men slåss inte för en restriktiv alkoholpolitik. Tvärtom vill de kunna köpa sitt vin på Konsum och Ica.

Lika lätt tar de på att ”lätta droger” ofta öppnar dörren för tyngre. Fakta som inte passar in i legaliseringsretoriken göre sig icke besvär.

I DN intervjuas ett gäng killar i Stockholm som röker hasch nästan varje dag. ”Man är inte världens snabbaste på jobbet”, säger Mikael. ”Närminnet är inte det bästa och man blir nojig”, säger Christian. Samtliga är tveksamma till att legalisera cannabis: då kanske haschet skulle krypa ner i tolvårsåldern. Alla utom en säger att de tänker sluta röka hasch när de bildar familj.

Helt riskfritt var det ändå inte att braja.

Följ ämnen i artikeln