SVT Opinion bör åka hem och DJ-battle läggas ner

Statsminister Palme startade Almedalen 1968. Idag domineras veckan av näringslivet och medier som översänder.

ALMEDALEN, Gotland. Det finns en lång, lång lista på alla lögner Donald Trump uttalat men bara tio procent av republikanska väljarna bryr sig. De tror istället att CNN, Washington Post, New York Times och NBC är ”fake news”.

Jag kommer aldrig förstå enfalden hos dessa amerikanska väljare, det är bortom min fantasiförmåga, bortom mitt intellekt på samma vis som det är bortom min hjärnkapacitet att förstå den som röstar på rasister eller fascister. Hur nedtrampad av marknadsliberalismen jag än blir, kan jag inte föreställa mig att jag skulle ansluta mig till de bruna för att få upprättelse. Hur skulle högerextremism kunna gynna mig?

Invändningen brukar vara att fascistiska politiker inte är fascistiska, egentligen. Det är bara illasinnat förtal från de anständiga. Och de som röstar på dessa partier är inte heller fascister eller rasister, bara missnöjda. De vill bara liksom murveln Janne Josefsson och övriga SVT Göteborg ”röra om i grytan”. En signal om missnöje och en värdefull öppenhet. En signal om att vi inte litar på er däruppe, på politikerna, på näringslivet, på medierna, eller åtminstone måste vi få tala dumt. ”Röra om i grytan”-teorin är anti-PK, postmodern och identitetspolitisk. Många är för detta samtal, kanske har de rätt, men min personliga åsikt är emot. Jag tror inte att idiotiska frågor kan få klyftiga svar.

Jag besökte etablissemanget i veckan och fick viss avsmak men bara viss. Rosévin såg jag inte, däremot en oändlig ström av PR-konsulter och näringslivsföreträdare som utan svett hyr ett hus för 70 000 kronor för en vecka eller ett hotellrum för 5000 kronor per natt och köper 4 cl sprit för 119 kronor och är öppna för allt. Sedan har de DJ-battle och funderar på om nazister eller feminister är värst.

Politiken har börjat komma i skymundan, många vet inte ens att det hålls ett politiskt tal varje kväll klockan 19.00. Olof Palmes uppfinning – han inledde Almedalen med ett tal på ett lastbilsflak 1968 – har bastardiserats och kapitaliserats som allt annat. Samtidigt finns eldsjälarna kvar. Vårdpersonal som talar mot rökning utan att någon lyssnar, miljökämpar, Bufff och Inte rasist men är de första jag hör innan jag hälsar på SD:s Linus Bylund.

Man bör inte lågakta Almedalen. Demokrati bor i det där kvarteret.

Men medierna? Vad håller medierna på med? Varför är ni där? Med 20–50 man? Ni granskar ju inte. Ni sänder ju själva. Utan att ha en marknad.

Inom cirka 100 kvadratmeter lyxtältar TV4, Expressen, SVT, SR, Aftonbladet och Dagens Industri. Intill finns DN och SvD. Mediejättarna har stora scener och fulla spjäll och 20–100 event om dagen. Alla intervjuar konsulten Per Schlingmann om en ny självhjälpsbok. Medan publiken ligger i hängmattan långt borta och struntar fullständigt i att Annie Lööf (C) vill avskaffa LAS för firmor med mindre än 50 anställda.

Tyvärr noterar publiken geggan, är jag rädd. Den postmoderna upplösningen. Hur alla lealöst bara rör om i grytan, som ”Opinion live” på individ- och mingelnivå. Inget är på riktigt, det är show. Publiken noterar att mitt i denna smet spelar journalister som ska granska politiker musik mot varandra och dansar tillsammans och super tillsammans. Det ser illa ut. Det är arketypen av etablissemanget.

DJ-battle borde läggas ner. Media borde halvera sina insatser. Näringslivet borde skickas hem men vem ska då betala kalaset?

Följ Fredrik Virtanen på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande texter.