Matsmarta onsdag: Bäst före

PRESENTERAS AV

Prisas för lag mot matsvinn – nu vill han få med hela EU

”Vi behöver en Greta Thunberg”

avJill Eriksson

Foto: THOMAS JOHANSSON
Arash Derambarsh, 40, lyckades samla in 210 000 namnunderskrifter för att få franska parlamentet att rösta igenom en ny lag i Frankrike som förbjuder restauranger och butiker att slänga brukbar mat.

Ska svenska matbutiker och restauranger förbjudas att slänga mat?
Det tycker Arash Derambarsh, domaren och politikern, som fick igenom en förbjudande lag mot matsvinn i Frankrike och nu satsar på att få igenom ett förbud i EU.
På torsdag prisas han för sina hållbarhetsinsatser.

När det gick upp för Arash Derambarsh hur mycket mat som stora matvarukedjor slänger samtidigt som människor går hungriga, fick han nog. Han började samla in namnunderskrifter för att få igenom en lag som skulle tvinga franska butiker och matvarukedjor att skänka överbliven mat till behövande. Fram till idag har Frankrike lyckats rädda 10 miljoner måltider, som delats ut till välgörenhetsorganisationer.

  • Många matbutiker i Sverige tycker att vi har tillräckliga lagar här för att kontrollera matsvinnet?

– Har du varit i alla matbutiker? Har du sett att de ger bort maten som de säger att de gör? 

Enligt Arash Derambarsh har mataffärerna fel när de säger att de inte slänger någonting.

– Jag har sett det hända, i Frankrike, men också i här i Göteborg. Matbutikerna kastar mat i soporna och häller klorin ovanpå för att förstöra maten.

”Vi har inte tid att diskutera”

– Det finns 15 miljoner fattiga i Frankrike och 25 procent fattiga i hela Europa, då har vi inte tid att diskutera längre. Jag vill inte sätta lagar överallt, men vi pratar om mat och vi pratar om fattigdom.

  • Men behövs lagen här i Sverige?

– Jag riktar mig inte till Sverige, jag riktar mig till européerna. Vi är 27 länder och även om Sverige globalt sett går bra, så måste ni vara solidariska med de andra länderna. Av 500 miljoner invånare så går 100 miljoner hungriga och fattiga, därför behöver vi Sveriges stöd för att den här lagen ska gå igenom, säger han.

  • Vad är nästa steg?

– Att lagen går igenom i hela Europa. Jag har skickat ett meddelande till stadsministern och hela regeringen där jag föreslår att stadsministern ska ta med frågan till EU-rådet.

  • Vad går den franska lagen ut på egentligen?

– Det är väldigt enkelt. Den innebär att vilken invånare eller medborgare som helst kan starta en organisation eller förening och med den här föreningen kan de gå till vilken matbutik som helst och be att butiken delar ut sin överblivna mat. Det innebär att vem som helst kan engagera sig i solidariteten och gemenskapen. Om matbutiken vägrar får de 10 000 euro (motsvarande 100 000 kronor) i böter.

Foto: THOMAS JOHANSSON
En tredjedel av all mat i världen slängs. Det vill årets pristagare av Win Win Gotheenburg Sustainability Award, Arash Derambarsh, ändra på. 

Lagen har antagits i olika varianter i Peru, Finland och Italien och just nu håller Mexico, Kongo och Rumänien på och röstar igenom den.

– Vi har stora problem, för vi har en miljard människor som har problem med undernäring och samtidigt så slänger vi en tredjedel av all mat. I den här kampen har vi behov av någon som liknar Greta Thunberg, som kan få upp ögonen för den här frågan i hela världen, säger Arash Derambarsh.

Sveriges svar: Vi ligger i framkant

Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, anser att Sverige redan ligger i framkant på matsvinnsområdet.

– Samtliga livsmedelskedjor har samarbeten med olika välgörenhetsorganisationer för att skänka mat som man inte kan sälja. Det som trots det blir över skickas till djurfoder eller biogasanläggningar. Vad gäller deponi så är det förbjudet för allt organiskt avfall sedan 2005, så en sådan lag finns alltså redan i Sverige, skriver hon i ett mejl.

Petra Withead på Lidl tror inte heller på ett nytt förbud.

– Vi tror inte att förbud skulle generera bättre lösningar vad gäller minskat matsvinn. Vi och våra konkurrenter driver varandra och jobbar intensivt för att minska matsvinnet i butik. Vi på Lidl har som mål att halvera matsvinnet till 2025 och har infört ett flertal insatser för att nå målet, bland annat kraftiga rabatter på mat med kort datum, halverat brödsvinnet och samarbetar med hjälporganisationer genom matdonationer, skriver hon i ett uttalande.

”Vi har kommit längre än Frankrike”

Axfood tycker inte att det Frankrike gjort är korrekt beskrivet och inte heller jämförbart med Sverige.

– Lagen innebär bara att butikerna måste försöka hitta någon organisation att samarbeta med. Det gör vi ändå. Det är inte alls förbjudet att slänga mat i Frankrike. Förbränning och biologisk behandling är tillåtet. Men deponi har blivit förbjudet. En sådan lagstiftning har vi haft i många år i Sverige, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood i ett uttalande.

Enligt Axfood skänks redan mycket mat till välgörenhetsorganisationer och välgörande ändamål.

– Det finns ett väl uppbyggt system för detta och bara Willys har drygt hundra organisationer som de samarbetar med.

Icas hållbarhetsdirektör Kerstin Lindvall, förkastar också förslag på ny lag.

– Sverige har på många sätt kommit längre än Frankrike när det gäller att minska matsvinnet och vi har haft en lagstiftning i fler år som liknar den som införts i Frankrike, man kan alltså inte jämföra förslaget med hur vi har det i Sverige, utan istället behöver vi se hur vi i Sverige kan göra ännu mer. Skulle man stifta en ny lag skulle den förmodligen vara på plats först om flera år och vi vill att saker ska hända här och nu.

Restaurangbranschen kritisk till förbud

Även restaurangbranschen är skeptisk till ett förbud.

– Regeringen har uttalat att samarbeten mellan marknadens aktörer är en bättre väg framåt än förbud och vi delar denna ståndpunkt. Till exempel ser vi idag hur många restauranger och välgörenhetsorganisationer jobbar ihop för att minska matsvinnet, säger Jonas Siljhammar, vd på branschorganisationen Visita.

  • Skulle det ens vara möjligt att införa ett sådant förbud i Sverige?

– Nej, svensk besöksnäring behöver tvärtom färre regler. En bättre väg framåt är åtgärder för att förenkla och uppmuntra metoder som minskar matsvinnet.

  • Hur ser ni på matsvinn i restaurangbranschen?

– Minskat matsvinn har länge varit en prioriterad fråga för våra medlemmar. Det finns idag flera innovativa initiativ runt om i landet som drar nytta av digitaliseringen, till exempel via webbplattformar och AI, säger Jonas Siljhammar. 

Foto: THOMAS JOHANSSON
Arash Derambarsh är i Sverige för att ta emot pris för sin kamp mot matsvinn. Här hälsar han på i köket hos kocken Johanna Thorn på restaurang Dubbel Dubbel i Göteborg.

Arash Derambarsh

  • Ålder: 40 år.

  • Bor: Courbevoie, Frankrike.

  • Yrke: Domare och statsråd.

  • Aktuell: Tar emot Win win Gothenburg sustainability award, på en miljon kronor, den 31 oktober för att han lyckats driva igenom ett lagstadgat förbud för franska restauranger och livsmedelsbutiker att slänga mat. Efter att ha samlat ihop 210 000 namnunderskrifter röstades lagen igenom i franska parlamentet 3 februari 2016.  Nu arbetar Arash Derambarsh för att få igenom en liknande lag som en del av Europakommissionens kommande strategi för en cirkulär ekonomi. Hittills har han samlat 1,5 miljoner underskrifter och han har stöd från bland annat franska Röda korset, FN:s World food programme och Action against hunger.

  • Tidigare pristagare är bland annat Gro Harlem Brundtland, Al Gore, Kofi Annan, Park Won Soon, Margot Wallström, Alejandro Aravena, Kalundborg Symbiosis.

Foto: AFP
Ute på fältet. Arash Derambarsh granskar matsvinn utanför en butik i södra Frankrike tidigare i år.

Du slänger 45 kg mat om året

  • Matavfallet var 1,3 miljoner ton i Sverige 2016. Det uppstår längs hela kedjan från odlare och uppfödare, via grossister, leverantörer och butiker – men hushållen stod för den största delen 938 000 ton.

  • Det motsvarar 97 kg per person och år eller 1 kg om dagen i en familj på fyra personer.

  • I snitt slänger varje svensk varje år cirka 19 kg ätbar mat i soporna och häller 26 kg mat och dryck i slasken. Tillsammans 45 kg.

  • För vissa matvaror blir halva produktionen svinn.

  • Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3 000–6 000 kr per år genom att minska sitt svinn. Produktionen av den mat som slängs varje år orsakar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid eller cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

(Källa: Naturvårdsverket, Livsmedelsverket.)

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

LÄS OCKSÅ