ISKALL PAUS Två tyska familjer på besök i Stockholm tar precis som många andra en glasspaus. Det finns många olika varianter att välja mellan – och en hel del underliga ingredienser finns i de kalla godsakerna. Bland annat gris, alger och löss. Foto: Stefan Jerrevång
Jordgubb, choklad och tropisk frukt – i glassfrysen flockas smakerna.
Men i glassarna finns också gris, alger och löss.
– Vi försöker minimera antalet ingredienser, alla ska ha en funktion, säger Rolf Frid, vd för Sia glass.
Få saker hör sommaren till så mycket som pinn- och strutglass.
Att sitta i solen och låta sig smakberusas av sval vanilj, fruktiga bärsmaker och löss.
Vänta, löss?
Faktum är att det i våra glassar döljer sig en rad underliga ingredienser, allt från just löss till härligt slemmiga brunalger.
– Allt som finns i våra glassar fyller en funktion, säger Rolf Frid.
”Lusen är bra”
En lus används som rött färgmedel, en annan för att skapa glansig yta på glassar.
– Lusen är en bra och naturlig ingrediens, mycket bättre än att använda en kemikalieprodukt. Vi har fått bort nästan alla onaturliga färger, säger Rolf Frid.
I GB:s glassar finns också ett stort antal tillsatser, något fler per glass än i Sias glassar.
– Tillsatserna är nödvändiga för att glassen ska kunna tillverkas industriellt samt att den ska kunna transporteras och hålla en bra kvalitet, skriver Sandhya Forselius, kommunikatör på Unilever, som sköter GB:s presskontakt.
I kategorin underliga ingredienser hamnar också svinsvål. GB:s glass ”Haribo Push Up” innehåller gelatin som kommer från fläsksvål.
Redovisar allt
Någon speciell märkning för att uppmärksamma kunderna på glassens djuriska innehåll är dock inte aktuell.
– Vi redovisar alla ingredienser på förpackningen och tillämpar inte en egen märkning för särskilda målgrupper som till exempel vegetarianer, skriver Sandhya Forselius.
Sias glass ”Columbus” innehåller palmolja. Produktionen av oljan anses bidra till skövling av regnskog. Sia kräver att deras leverantörer använder miljöcertifierad palmolja.
– Men ibland kan det var vara omöjligt att få igenom kravet, om palmoljan är en liten del av en större produkt som vi får till oss, säger Rolf Frid.
