Så drabbas vi av Kinas hackande ekonomi

helskärm

Kina, världens näst största ekonomi, bromsar in. Marknader över hela världen påverkas – och i slutänden även svenska pensioner.

– Vi har hamnat i en rävsax, konstaterar Kinakännaren Gunnar Lindstedt.

Kinas BNP steg mindre än förväntat under andra kvartalet. I kombination med svag inhemsk konsumtion, osäker bostadsmarknad och stigande ungdomsarbetslöshet ställer sig flera bedömare frågan: Vilket tillstånd befinner sig egentligen världens andra största ekonomi i?

– Tillväxten bromsar in eftersom president Xi Jinping bryr sig mer om politik än ekonomi. De privata företagen, där tillväxten sker och nya jobb skapas, måste fortfarande ha partikommittéer där man studerar hans senaste linjetal, vilket tar tid från annan viktig verksamhet, säger Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker som tidigare har arbetat för East Capital.

Präglas av planekonomi

Eftersom Kina alltjämt präglas av planekonomi är landets tillstånd svårt att utvärdera, poängterar hon.

– Staten reglerar väldigt mycket. Man kan sitta med sina nationalekonomiska glasögon och dividera om de ska höja eller sänka räntan, men det går inte att helt enkelt analysera Kina utifrån de ekonomiska parametrar vi använder oss av i väst.

Som världens andra ekonomiska maktspelare, efter USA, är det oundvikligt att en kinesisk inbromsning leder till konsekvenser för den globala ekonomin – och därmed också Sverige.

– Vi har mängder med svenska företag med stor omsättning i Kina. Det påverkar i slutänden våra företagsvinster och i förlängningen arbetstillfällen, skatteintäkter och framtida pensioner. Likaså påverkar Kina den globala konjunkturen, vilket har inverkan på ett handelsberoende land som Sverige, säger Kristina Sandklef.

”Hamnat i en rävsax”

Enligt halvstatliga Business Swedens årliga enkät med svenska företag i Kina är affärsklimatet det sämsta på åtminstone tio år. Särskilt lyfter undersökningen fram problem som kompetensbrist, protektionism, teknikstölder och korruption.

Gunnar Lindstedt, ekonomijournalist som följt Kina i årtionden, konstaterar att väst har hjälpt till att göra Kina till ”världens verkstad” – ett faktum som har skapat ett djupt och omfattande beroende.

– Nu ser vi baksidorna. Vi har hamnat i en rävsax som förlagt så mycket av komponenttillverkningen i Kina.

– Men de största problemen är politiska. Kinas totalitära utveckling borde göra det närmast omöjligt att handla med landet, säger Gunnar Lindstedt.

Deflation i Kina?

Han understryker att Kinas BNP består av tre delar: exportindustrin, fastighetsmarknaden och inhemsk konsumtion.

– Alla dessa delar håller nu på att rasa samman. Mycket talar för att det kan bli deflation i Kina, säger han och åsyftar när allmänna prisnivån sjunker i motsats till inflation.

Deflation som håller i sig leder till att hushåll och företag avvaktar med att konsumera, investera och anställa, vilket påverkar konjunkturen och arbetsmarknaden negativt.

Gunnar Lindstedt framhåller även att den kinesiska medelklassens finansiella ställning försämras till följd av fastighetsmarknadens nedgång.

– 70 procent av kinesernas tillgångar ligger i fastigheter. När bostadspriserna går ned blir de fattigare. Då blir intresset att konsumera lägre. Och när konsumtionen sjunker, gör priserna det också.

En kollaps av fastighetsmarknaden är däremot föga troligt, enligt Kristina Sandklef.

– Regimen skulle aldrig tillåta det, eftersom det skulle leda till social oro.