Internet från rymden – Muskbolag mot börsen

TT

Publicerad 2020-02-08

En Falcon 9-raket från Space X med omkring 60 satelliter vid avfärd från Florida den 29 januari.

Tiotusentals satelliter i omloppsbana runt jorden och snabbt internet världen över. Det ska privatpersoner kunna investera i om Elon Musks uppmärksammade satsning Starlink knoppas av till börsen. Men en sådan notering kan dröja.

Det uppmärksammade Starlink kan brytas ut från Elon Musks rymdföretag Space X. Det sade Space X-chefen Gwynne Shotwell på ett event i Florida i torsdags.

– Just den delen är ett element av företaget som vi troligen knoppar av, sade Shotwell, rapporterar Bloomberg.

Satsningen går ut på att ge tillgång till snabbt internet nästan oberoende av var man befinner sig i världen – genom att skicka ut upp till 30 000 satelliter i omloppsbana runt jorden. Enligt uppgifter till Reuters väntas dock börsnoteringen dröja flera år.

Entreprenören Musk har ju även har det börsomsusade elbils- och batteribolaget Tesla. Han har tidigare sagt att någon notering av Space X inte är aktuell – åtminstone inte förrän bolaget har etablerat reguljär rakettrafik till Mars.

240 satelliter uppskjutna

Den första raketen med Starlink-satelliter skickades upp i maj i fjol. Den innehöll 60 satelliter som placerades på ungefär 500 kilometers höjd. Sedan dess har totalt 240 satelliter skjutits upp.

Det har tidigare rapporterats att det krävs minst 800 satelliter för att Starlink ska kunna komma i gång. Förhoppningen är att kunna börja leverera internet redan under detta år.

Men de nya satelliterna tar plats i allt trängre delar av himlavalvet. I september i fjol tvingades den europeiska rymdstyrelsen, Esa, tvärmanövrera en av sina satelliter för att undvika en kollision med en av Starlink-satelliterna.

Och även om Space X är tidigt ute finns det också flera andra liknande projekt med satellitbaserat bredband på gång.

Ska bli "så svarta som möjligt"

I dagsläget räknas risken för kollision som liten, men händelsen i höstas kastade sken över ett växande problem med trångboddheten.

Dessutom förser satelliterna himlavalvet med ljus. Det medför att de ramar av kompakt mörker, som är avgörande för astronomers arbete, blir allt snävare. Därför pågår nu en diskussion om att göra Starlinksatelliterna "så svarta som möjligt".