Så gick SEB-granskningen till

Brevlådeföretagen slussar miljontals dollar mellan varandra. De påstås handla med allt från tranbär och kakaobönor till byggmaterial.

Osannolika affärskombinationer är en av de varningsflaggor om penningtvätt som finns hos en viss typ av SEB-kunder med konto i främst Baltikum.

TT och SVT:s Uppdrag granskning har i samarbete med finländska Yle och journalistnätverket OCCRP kartlagt SEB:s verksamhet i Baltikum, en marknad utsatt för penningtvätt, inte minst från Ryssland.

Granskningen är baserad på en rad läckta transaktioner och dokument, bland annat material från den lilla litauiska banken Ükio som OCCRP delat med sig av. De uppgifterna rymmer 1,3 miljoner banktransaktioner mellan 233 000 företag.

Data har också inhämtats från andra tidigare läckor som Panamadokumenten och Offshore Leaks.

Kartläggningen identifierar 194 kunder med konto i SEB och med hemvist utomlands – riskabla så kallade non-resident-kunder.

helskärm

Nästan alla anonyma

De 194 SEB-kunderna har kartlagts med samma metod som advokatbyrån Bruun & Hjejle använde vid sin utredning av Danske Bank 2018, och som Uppdrag granskning i år tillämpade på Swedbank. Metoden går ut på att hitta indikatorer på misstänkt penningtvätt, varningsflaggor, till exempel:

1) Kund som delar adress/telefon/e-post) med annan part. Tyder på brevlådeföretag. Gäller 87 av kontohavarna.

2) Kund i jurisdiktioner som förknippas med höjd risk för penningtvätt, såsom Brittiska Jungfruöarna där ägande inte framgår. Detta gäller fyra av fem kontohavare.

3) Synlig huvudman saknas. Gäller 188 av de 194 kunderna.

4) Kund och/eller motpart som förekommer i kända penningtvättsaffärer är en stor varningsflagga.

5) Kund och/eller motpart som representeras av ”målvakter” och inte de riktiga företrädarna. Gäller minst 42 av SEB-kunderna. Flera känns igen från andra härvor och kan företräda hundratals företag.

6) Kund utan verksamhet i det land där den har bankkonto.

7) Kund utan synlig affärsverksamhet, som till exempel saknar träffar vid sökningar på internet.

8) Misstänkt transaktionsmönster. Exempelvis många jämna belopp, konton som fylls och töms hela tiden, eller ologiska kombinationer av varor och tjänster, som tyder på bluffakturor. 15 SEB-kunder har transaktioner med ett bolag som påstås handla med datorkomponenter och tranbär. 23 kontohavare handlar i sin tur med ett bolag om bland annat möbler, bildelar och fiskedrag.

2/3 har hög risk

Granskningen ger följande resultat:

Röd (hög risk): 130 stycken (67 procent). Många flaggor och/eller kund eller motpart som kopplas till kända penningtvätthärvor.

Gul (medelrisk): 62 stycken (32 procent). Här finns generellt flera varningsflaggor, men inte så mycket information att tillgå, alternativt något tecken på faktisk, synlig verksamhet.

Grön (låg risk): 2 stycken (1 procent). Har faktisk verksamhet och bedriver logiska affärer.

Till de 194 kunderna har det gått att spåra omkring 2 000 transaktioner 2005–2017. Totalt omsätter kundgruppen i detta material cirka 2 miljarder kronor. Den summan är inte helt lätt att jämföra med de sammanlagda siffror från Estland som SEB gått ut med inför TT:s och SVT:s granskning. Bankens egna är dock mycket större – 890 miljarder kronor för non-resident-kunder i stort, varav 270 miljarder kronor som SEB anser har särskilt stor risk.