Gas eller broms – så funkar pensionen

helskärm

Den extra gasen i pensionssystemet ska släppas på när AP-fondernas avkastning går starkt.

– När det går bättre för kapitalet än för arbetarna, så blir det överskott i pensionssystemet, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Att pensionsgruppen, som numer består av alla åtta riksdagspartier, nu ska se över finansieringen av pensionerna, får överlag tummen upp av olika intressegrupper, som pensionärsorganisationerna och facken.

– Jag tycker det är bra att man nu enats över partigränserna, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Överskott i det nuvarande allmänna pensionssystemet uppstår i huvudsak på två sätt:

– Genom att befolkningen växer, vilket den har gjort genom invandring. Då växer basen. Och genom att AP-fonderna har högre avkastning än inkomsttillväxten i Sverige, säger Ole Settergren.

Ska alla få?

Det är de extra pengarna, gasen, politikerna i pensionsgruppen nu ska se över om och hur de kan föras över till pensionärerna.

En fråga ytterligare att fundera kring, ska gasen gå till dagens pensionärer eller alla, det vill säga även kommande pensionärer?

– Hypotesen är att det är till alla, både dagens pensionärer och de som är förvärvsaktiva. Men det är såna frågor de ska utreda, säger Settergren.

På motsvarande vis finns redan en broms i pensionssystemet. Den tar pengar av pensionärskollektivet när det uppstår underskott.

Höja avgiften?

Den andra frågan är mer svårlöst, den om att eventuellt höja pensionsavgiften, dels från arbetsgivaravgiften, dels en avgift på lönen, från dagens nivå på 17,2 procent. Den har på sikt större betydelse för pensionens storlek, än tillfällig gas och broms.

Men då landar det i: Vem ska betala? Löntagarna eller arbetsgivarna?

Ytterligare ett alternativ finns förstås, att höja pensionsåldern ännu mer. Men det är redan gjort och är sannolikt inte särskilt populärt bland vare sig politiker eller befolkning.