Rutavdrag ger få lågutbildade jobb

Lars Larsson/TT

Publicerad 2020-01-30

I fjol gjordes rutavdrag för nästan sex miljarder kronor och nu vill regeringen utöka det ytterligare.

Men enligt en ny studie ger avdraget få jobb för arbetslösa eller personer med kort utbildning, trots att det sägs vara ett av målen.

– Om man vill få bättre måluppfyllelse kan ett sätt vara att villkora avdraget, säger Sofia Tano, analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys.

Att villkora avdraget skulle kunna vara att, till exempel, kräva att rutföretag i högre grad anlitar arbetslösa och personer med kort eller ingen utbildning för att alls få rätt att använda det.

Sofia Tano är en av författarna till Tillväxtanalys studie om jobbeffekter av skattesubventioner riktade till vissa branscher.

Många miljarder

Förutom rutavdraget ingår rotavdraget för byggtjänster och den halverade momsen på restaurang- och cateringtjänster i studien. Under den studerade tiden, för rot och rut åren 2010–2015 och för den sänkta krogmomsen 2012–2014, var statens skatteutgifter för de tre subventionerna totalt 132 miljarder. Rotavdraget stod för 92 miljarder, rutavdraget för 14,5 och den sänkta krogmomsen för 25,5 miljarder.

Tillväxtanalys uppskattar att rut under de fem aktuella åren bidrog till mellan 7 700 och 9 300 arbetstillfällen på årsbasis, rot till 11 000–16 000 samt den sänkta krogmomsen till omkring 11 300.

Kostar mycket

Kostnaden för staten blev därmed, enligt studien, 6–8 miljoner kronor för ett rotjobb och mellan 1,6–2,3 miljoner per arbetstillfälle i rut- eller restaurangbranschen. Hänsyn har inte tagits till eventuella vinster för staten, i form av minskat svartjobb eller att folk arbetar mer om de anlitar städhjälp.

När rutavdraget infördes var ett av argumenten att det skapar fler enkla jobb. Jobb som arbetslösa eller, främst, kvinnor med kort utbildning kan få. I direktiven till den utredning som i dagarna ska föreslå ett utökat rutavdrag sägs att avdraget "bedöms leda till att fler arbetstillfällen tillkommer för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden." Det beskrivs också som ett verktyg för bättre integration av invandrade.

Studier motsäger

Men en studie från SNS från i somras och den aktuella från Tillväxtanalys tyder på små sådana effekter.

“För både rutreformen och momssänkningsreformen är det ett uttalat mål att öka sysselsättningen bland individer med en svag position på arbetsmarknaden. Samtidigt ställer staten inget krav på att de subventionerade företagen ska anställa personer som faktiskt tillhör den utpekade målgruppen. Våra studier tyder på att rutreformen till stor del missar att fånga den tänkta målgruppen, det vill säga personer med kort utbildning" står det i studien från Tillväxtanalys.

Av de anställda i rutföretagen kom 15 procent från det författarna kallar ekonomiskt utanförskap och 10 procent från arbetslöshet.

Subventionerna bedöms vara positiva för företagen i de branscher som berörs. Det gäller för sysselsättning, omsättning, vinst och möjlighet att överleva.

"De positiva resultaten är dock förknippade med relativt stora kostnader för staten, särskilt rotreformen om man ser till skatteutgifterna." heter det i Tillväxtanalys studie.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu