Vasaloppet en lönsam affär

Publicerad 2013-02-26

Det populära loppet drar in miljontals kronor

Vibeke Skofterud när hon vann Vasaloppet 2012.

Vasaloppet är en lysande affär. Hela 18 miljoner kronor, 15 procent av omsättningen, är överskott till ägarna IFK Mora och Sälens IF.

– Det är bra betalt jämfört med hur många Bingolotter eller kakor man måste sälja för att få ihop lika mycket pengar, säger Karin Svärd, administrativ chef för Vasaloppet.

Vasaloppet är ett gigantiskt arrangemang. Vinterveckan, som pågår nu, når ännu ett nytt rekord med nästan 67 000 väntade deltagare i någon av de sju Vasaloppsvarianterna. Av dem är 15 800 anmälda till "stora" Vasaloppet på söndag den 3 mars. Därtill väntas ytterligare långt över 20 000 deltagare vid sommararrangemangen Cykelvasan och Vasastafetten.

Explosiv ökning

Intresset har ökat närmast explosivt. För tio år sedan var 41 142 personer anmälda till vinterveckan. Årets anmälningar innebär en ökning med över 60 procent, fjärran från nivån 1934 då loppet ställdes in eftersom bara 17 personer anmält sig.

– Just nu ser vi en motionstrend i samhället och har en fantastisk tillväxt, säger Karin Svärd.

Vasaloppet ägs och drivs ideellt av Vasaloppsföreningen Sälen Mora med dotterbolaget Vasaloppet Marknads AB. Föreningen ägs i sin tur av idrottsföreningarna IFK Mora (77 procent) och Sälens IF (23 procent). Ungefär 35 helårsanställda jobbar med Vasaloppsarrangemangen. Omsättningen väntas för det brutna räkenskapsåret 2011/2012 nå cirka 120 miljoner kronor, en fördubbling på bara fem år.

Upp till 1 800 kronor

Överskottet, senast omkring 18 miljoner kronor enligt Karin Svärd, går oavkortat till idrottsrörelsen. Merparten förstås till ägarföreningarna, men ungefär en tredjedel till andra föreningar som är med och ställer upp med de cirka 3 500 funktionärer som jobbar med vasaloppen.

På intäktssidan finns anmälningsavgifter, sponsorintäkter, Vasaloppsmässan och annonsintäkter från tidningen Vasalöparen. Kostnaden för att starta varierar mellan de olika Vasaloppstävlingarna. För unga kostar det bara någon hundralapp att starta i Ungdomsvasan, medan en riktigt sen anmälan till söndagsvasaloppet går loss på 1 800 kronor.

Ekonomisk motor

Å andra sidan är möjligheterna till en sen anmälan inte så stora. Efterfrågan är enorm och de flesta varianterna är fulltecknade. Stora Vasaloppet i år blev fulltecknat på bara 11 dagar. Trots den stora efterfrågan har priset inte höjts särskilt mycket jämfört med andra stora motionslopp. Enligt konsumenttidningen Råd&Rön har Vasaloppets anmälningsavgift, men hänsyn tagen till inflationen, höjts 15 procent mellan 1990 och 2012.

– Om vi tog marknadsmässiga priser skulle vi kunna ta ut mycket mer. Men vi känner ett ansvar för att det här ska vara en breddidrott, ett motionsarrangemang för alla. Det är ägarföreningarnas vilja, säger Karin Svärd.

TT

Följ ämnen i artikeln