Bara Systembolaget kvar i Lessebo

Cecilia Klintö/TT

Publicerad 2020-01-30

Enda statliga närvaron i småländska Lessebo är Systembolaget. Här är arbetslösheten högst i Sverige, men arbetsförmedlingen har stängt.

Tomma lägenheter har fyllts med asylsökande. Trångboddhet, långtidsarbetslöshet och skolutbyggnad är de stora utmaningarna.

Lessebo är en av 26 kommuner som civilministern under fredagen samlar för ett möte om kommunernas ekonomi. Huvudbudskapet från Lessebos kommunstyrelseordförande Lars Altgård (S) när han kommer till Stockholm är att staten måste ta ett större och mer långsiktigt ansvar för nyanlända.

Lessebo, med 8 700 invånare, har utan tvekan tagit sin del av ansvaret.

– Orsaken till att vi fick hit många nyanlända från början var att vi hade så mycket lediga lägenheter. Då var det tacksamt att komma hit. Sedan blev det fullt och vi sa att nu kan det inte komma fler. Men då kom det precis lika många till.

Dyr paviljong

Lustigkullaskolan i Kosta ligger ett stenkast från Glashotellet, där turisterna spabadar omgivna av konstglas. Under en enda termin hösten 2014 växte elevantalet här från 62 till 97. En tvåvåningspaviljong på skolgården blev lösningen för att få plats med alla barn.

Rektor Roger Wisberg tar emot på lunchrasten, omgiven av lekande barn. Lite mer än hälften av skolbarnen har bott i Sverige i mindre än fyra år, berättar han. Nu har skolan kommit i balans med ett elevantal på strax över 100 och fungerar bra. Men den behöver byggas ut, eftersom inhyrd paviljong i längden är en dyr lösning.

– Det är inte optimalt och det blir inte samma fulla ändamålsenlighet.

Likadant är det i andra delar av Lessebo kommun – de stora investeringarna just nu görs i nya förskolor och utbyggnad av skolorna.

I smått och i stort

Det statliga utjämningsbidraget i höstas blev räddningen – tack vare det klarade Lessebo att få kommunekonomin i balans. Men långsiktigt ser det mörkare ut och därför sparas det i smått och i stort.

Ett sparexempel som väckte uppmärksamhet under julen var beslutet att ha högst en kommunal julgran per tätort och ingen kommunal julbelysning någonstans. Snöröjningsberedskapen har minskat och vikarier har dragits in när lokalvårdare blir sjuka.

I Kosta finns också planer på färre platser för äldre som behöver särskilt boende. Cirka 14 platser i Kosta servicehus är hotade, men beslutet fattas inte förrän senare under våren.

– Vi fick höra om det den 15 december under ett personalmöte. Fin julklapp!, säger Monica Johansson, som är facklig representant.

Enligt Lessebos socialchef Annika Fröberg kan det ge en besparing på 4,6 miljoner kronor. Men det är inte bara ekonomiska skäl bakom planerna, utan även svårigheten att rekrytera undersköterskor. Kvalitén på vården blir bättre om den samlas till färre tätorter, menar hon.

– De säger att det inte handlar om pengarna. Tror de att vi är helt dumma? Det är klart att det gör det, säger Monica Johansson.

Upprorsstämning i Kosta

Den 13 januari var det upprorsstämning i Kosta folkets hus. Mer än 200 Kostabor kom dit för att själva få höra socialchefen informera om planerna för servicehuset. Pensionerade glasbruksarbetaren Sven-Olof Karlsson, 87, överlämnade mer än 600 namnunderskrifter, som han personligen samlat in utanför Konsum.

– Vi är oroliga för Kostas framtid. Undan för undan tar de bort det ena efter det andra. Då måste vi reagera, säger han.

Hustrun Eivor Karlsson, 81, säger att många äldre är bekymrade över var de ska ta vägen när de inte längre kan bo kvar hemma.

– Folk övertalas att vara kvar hemma. De sitter hemma i sin ensamhet.

10 000 invånare

Lessebos plan är att locka till sig inflyttande, pendlande skattebetalare. Målet är satt till 10 000 invånare 2025 och närheten till universitetsstaden Växjö gör att det borde vara möjligt.

– Men då är bostäder en jätteutmaning. Vi har börjat komma ifatt och det har börjat byggas, så vi kommer att få fler bostäder här framöver, säger Lars Altgård.

Det andra målet är att locka till sig företag. Här finns billig mark, bra kommunikationer och ett välutbyggt fibernät. Problemet är tillgången på utbildad arbetskraft och därför tänker Lars Altgård också trycka på behovet av vuxenutbildning under mötet med ministern.

Där finns nyckeln till integrationen, anser han.

– Statistiskt sett ligger vi i botten på många faktorer: Högst långtidsarbetslöshet och även en ganska låg utbildningsnivå. Det betyder inte att de som är födda här är outbildade utan att de som är utbildade flyttar härifrån. Det är också hämmande när man ska etablera företag. Det är en ond cirkel som vi vill bryta, säger Lars Altgård.

Rättat: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om Lessebos invånarantal.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln