Inflationen åt fel håll – risk för högre ränta

helskärm

Inflationstrycket i svensk ekonomi har mer än halverats sedan toppen i december 2022. Men i oktober ser det ut att ha vänt uppåt igen.

Detta bäddar för ännu en räntehöjning från Riksbanken om ett par veckor, varnar flera bedömare.

Prognoserna inför nästa veckas inflationsrapport för oktober från Statistiska centralbyrån (SCB) pekar just nu åt fel håll. Åtminstone för riksbankschefen Erik Thedéen – eller om du är ett av alla räntekänslig hushåll eller företag som just nu har svårt att få det att gå ihop i inflations- och räntechocken.

Motiv för höjning

Handelsbankens ekonomer räknar med att KPIF-inflationen – alltså konsumentprisökningarna i årstakt utan effekterna från boräntor – lyfte till 4,4 procent i oktober, upp från 4,0 procent i september. Avståndet till Riksbankens inflationsmål på 2 procent i KPIF-inflation ökar därmed igen efter en svit på sju månader i rad med minskat inflationstryck.

KPI-inflationen – där effekterna av boräntor också räknas in – antas också ha vänt uppåt enligt Handelsbanken – från 6,5 till 6,7 procent.

Detta är en större inflationsuppgång än vad Riksbanken räknat med i sina senaste prognoser, konstaterar Handelsbankens ekonomer. De beskriver detta som ett motiv för ännu en räntehöjning. En nionde på 18 månader.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson delar bilden av att oktobersiffrorna från SCB blir ett hack i kurvan på vägen nedåt för inflationen. Hans prognos ligger på en KPIF-inflation på 4,3 procent och en KPI-inflation på 6,6 procent.

Planerar för prishöjningar

Den långsiktiga trenden nedåt för inflationen tror han dock håller – även om en kvardröjande tjänsteinflation och den sårbara kronan kan ställa till det på kort sikt. Men han räknar liksom kollegorna på Handelsbanken med en räntehöjning till från Riksbanken, även om han egentligen inte tycker det behövs.

– Jag tycker inte att Riksbanken ska höja räntan. Men när vi tolkar utvecklingen och tittar på hur Riksbanken resonerar tror vi ändå att sannolikheten tippar över för att det blir en räntehöjning, säger han.

Enligt Handelsbanken handlar det inte om en ny energiprischock – trots ett visst tryck uppåt på globala energiprsier efter den terrorstämplade palestinska organisationen Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Boven i det svenska inflationsdramat – där den svaga kronan spelar en viktig roll, inte minst på matpriserna – ser Handelsbankens ekonomer i stället på hemmaplan.

De hänvisar till indikatorer från Konjunkturinstitutet (KI), som visar att många företag – inte minst i tjänstesektorn – planerar för ytterligare prishöjningar. Och de tycker att det mesta tyder på att företagen också kan få igenom höjningarna utan att det drabbar efterfrågan bland kunderna när det gäller konsumtion och investeringar.