Kostnader för ekonomiskt bistånd ökar

helskärm

Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd ökar, rapporterar Ekot.

Främst ökar kostnaderna för nyanlända som inte kommer in på arbetsmarknaden.

Enligt preliminära siffror från Socialstyrelsen ökade utbetalningarna med ungefär fem procent under förra året, enligt radion.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har genomfört en enkätundersökning bland samtliga kommuner i landet som visar på en liknande ökning. Av de 93 procent som besvarat enkäten uppger två tredjedelar av kommunerna att de ser högre kostnader för ekonomiskt bistånd, med en medianökning på elva procent.

Ekonomiskt bistånd ges som ett sista stöd till personer som inte kan försörja sig själva och är tänkt som en kortvarig lösning.

Arbetsförmedlingen

Ökningarna härleds av kommunerna främst till följder av reformeringen av Arbetsförmedlingen, säger Leif Klingensjö, sektionschef på SKR.

– Det bygger förstås på att man inte ges insatser i tillräckligt hög grad, säger han till TT.

Bland annat innebar nedskärningarna att färre beviljades subventionerade jobb eller insatser i arbetsmarknadspolitiska program.

När Arbetsförmedlingen inte lyckas stödja individer till egen försörjning flyttas kostnaderna för att personer ska uppnå en skälig levnadsnivå över till kommunen, vilket i sin tur bidrar till ökningen.

Nyanlända

Framför allt har kostnaderna för det ekonomiska biståndet ökat till nyanlända som inte får jobb. Många av dem som kom till Sverige mellan 2015–2016 lämnade etableringsprogrammet under 2019, och trots att målgruppen nu kommer snabbare i jobb än tidigare är det fortfarande många som inte är i egen försörjning när etableringsprogrammet slutar gälla efter två år.

– Alla i den här gruppen vill ju etablera sig på arbetsmarknaden, och då behöver man extra stöd, i form av utbildning och andra insatser, som gör att man kan ta det steget, säger Leif Klingensjö.

– Men hela den förändring som är gjord av Arbetsförmedlingen gör att man inte hinner ta till åtgärder och kan ge olika grupper som är långvarigt arbetslösa de insatser och stöd som de behöver.

SKR anser att etableringsprogrammet, som syftar till att hjälpa nyanlända att få jobb så fort som möjligt, bör kunna gälla längre än två år om det finns behov för det hos individen.

Förutom färre insatser från Arbetsförmedlingen pekar kommunerna även på att Försäkringskassan beviljar färre personer sjuk- eller aktivitetsstöd som en anledning till varför kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar.