Hackspetten stoppar Kurts skogsavverkning – riskerar miljonvite

Fridlyst hackspett i skogarna – då är livsverket hotat

Publicerad 2023-10-19

Jämtländske bonden Kurt Hyttsten, 69.

En tretåig hackspett tros finnas i de jämtländska skogarna.

Det kan äventyra bonden Kurt Hyttstens livsverk.

– Det är obehagligt, värdet på vår mark kan sjunka dramatiskt, säger han.

Efter 42 år var Kurt Hyttsten och hustrun Haldis Westholm redo att lämna över sitt lantbruk i jämtländska Konäs till yngsta dottern. 42 år av hårt slit, investeringar, stora renoveringar och ännu mer slit. Upp i ottan, sällan ledigt. Så som vardagen för en bonde ofta ser ut.

Det hårda jobbet har också gett dem goda förutsättningar. Ekonomiskt har de haft en ”stabil grund” från kött- och mjölkproduktionen samt skogen de äger.

Men det var innan den tretåiga hackspetten.

– Det är väldigt svårt att smälta, säger Kurt Hyttsten, 69.

”Rycker undan benen på oss”

Han pratar snabbt och låter uppgiven. ”Obehagligt” är ett ord han återkommer till fler än en gång. Det är så han finner situationen: obehaglig.

– Det här rycker undan benen på oss. Jag kan inte förstå hur man kan göra så mot en enskild näringsidkare. Förutsättningarna att genomföra ett generationsskifte och att driva vidare blir ju betydligt mindre.

Allt handlar alltså om en tretåig hackspett. Eller egentligen spåren av en tretåig hackspett, för själva fågeln har ingen sett.

Det har tagit proportioner som är fullständigt orimliga.

Under sensommaren fick Kurt Hyttsten veta att själva finansieringen som skulle möjliggöra generationsskiftet blivit hotad. De hade ansökt om att avverka 38 hektar skog, men fick blankt nej från Skogsstyrelsen eftersom den rödlistade tretåiga hackspetten tros finnas i skogarna, vilket ÖP tidigare har rapporterat. En andra ansökan som rör en annan del av skogen har de fått delvis avslag på. Totalt uppskattar Kurt Hyttsten att det rör sig om 45 hektar som tills vidare är värdelösa.

Riskerar miljonvite

De kommande fem åren får familjen inte avverka sin egen skog, enligt beslutet. Om de ändå skulle göra det riskerar de vite på sju miljoner kronor. Och hur mycket pengar de förlorar på att inte avverka vågar Kurt Hyttsten knappt räkna på. Men då kommer inte budgeten att hålla, helt enkelt.

– Jag har förståelse för hur man ser på det här med miljöhänsyn, det tar jag gärna i min verksamhet. Men det har ju tagit proportioner som är fullständigt orimliga. Man kan ju rimligtvis inte offra ett helt företag för en tretåig hackspett som man inte vet var den finns.

En tretåig hackspett.

Kurt är långt ifrån ensam. Skogsstyrelsen har stoppat en stor mängd ansökningar om avverkning den senaste tiden med hänvisning till den tretåiga hackspetten, enligt LRF Jämtlands ordförande Lars Ahlin.

– Det blir oerhört allvarligt i det specifika fallet, men det visar också på ett ännu större problem. Det blir tydligt att man från myndigheter väljer att tolka regelverk på ett alldeles unikt sätt. Det skulle behövas en mycket tydligare politisk styrning i vad myndighetens uppdrag egentligen är i de här fallen, säger han.

Hur tycker du att Skogsstyrelsen borde ha tolkat regelverket?

– Man ska se hur det faktiska ingreppet påverkar den faktiska situationen. Inte ta det som ett exempel på någonting allmänt.

LRF Jämtlands ordförande Lars Ahlin.

”Betande mular viktigaste för mångfalden”

LRF anser att det är ”viktigt att värna om den biologiska mångfalden”, men att åtgärderna måste vara ”proportionerliga”. Lars Ahlin menar att detta kan bli förödande för en redan hårt ansatt näring – och på sikt även livsmedelsproduktionen.

– Just nu riskerar man att slå undan jordbruket i ett område där det redan är tufft för jordbrukare. Ser man på den biologiska mångfalden: hackspetten är inte hotad av det som pågår här, men om däremot jordbruket läggs ner påverkar det mångfalden mycket mer. Betande mular är bland det viktigaste vi har för den biologiska mångfalden. Man måste se förbi miljöaktivisternas agerande och försöka ta ett helhetsansvar som är sunt bondförnuft.

Fågelföreningen Birdlife Sverige har överklagat tidigare beslut där skogsägare har fått avverka skog, trots spår av tretåig hackspett i området. De har även överklagat beslutet att delar av Kurt Hyttstens skog får avverkas. Föreningens fågelskyddsansvarig Daniel Bengtsson är trött på att de uppfattas som ”djävulens advokat som gör sitt bästa för att förstöra för folk som vill tjäna pengar på skog”. Så är inte fallet, menar han.

Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige.

– Att enskilda markägare hamnar i kläm är ingenting vi vill ska hända, men vi är i den olyckliga situationen att det finns en konflikt mellan skogsbruk som gör att många arter inte längre kan leva kvar och vårt ansvar att bevara livskraftiga ekosystem. Vi ser det senare som vår uppgift när myndigheterna eller markägarna inte tar det ansvar som lagen kräver.

Det finns en enkel lösning på problemet, anser Birdlife Sverige:

– Att man ser till att det finns gynnsam ersättning till de markägare som blir drabbade.

Genom statligt stöd?

– Jag tycker det är fullt rimligt att staten bidrar. Men sen anser vi att det också är rimligt att skogsindustrin gemensamt ser till att det finns någon form av fond- eller försäkringssystem som gör att de enskilda markägare som har höga naturvärden på sin mark blir skäligt ersatta, idealt av både staten och den lösningen vi föreslår. Det är dit vi måste komma, det måste bli ekonomiskt lönsamt att skydda naturen. Annars är vi på ett sluttande plan där hela ekosystemet till slut kollapsar, säger Daniel Bengtsson.

Jag trodde aldrig att jag efter 42 år som lantbrukare skulle hamna i något sådant här.

”Utskälld av båda parter”

Precis som LRF är Birdlife Sverige kritiska till Skogsstyrelsens tolkning av regelverket. Men föga förvånande av olika skäl. Birdlife anser att för mycket avverkning godkänns – och LRF för lite. 

– Sanningen är säkert att båda har rätt, de har båda sina ståndpunkter och det är deras grund. Som tjänsteman blir man utskälld av båda parter att vi inte gör vårt jobb när vi följer gällande lagar och rutiner, säger Helena Eriksson, Skogsstyrelsens distriktschef i norra Jämtland.

Helena Eriksson på Skogsstyrelsen.

Tolkningen som Skogsstyrelsen har gjort är att miljöbalken gäller, och det är utifrån den som beslutet om att delar av Kurts och Haldis skog inte får avverkas har fattats.

– Vi har full förståelse för Kurts och Haldis situation och känslorna som de har. Men vi får inte vara partiska, vi måste följa lagar och rutiner. Annars blir det en demolering av det demokratiska samhället. Det är hårt för alla inblandade, både tjänstemän och privatpersoner. För Kurt och Haldis blir det extra hårt eftersom det är deras livsverk, säger Helena Eriksson.

Liksom Birdlife Sverige har Kurt Hyttsten och hans familj överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen och hoppas få dispens att få avverka sin skog, för att på så sätt finansiera generationsskiftet. Men oron inför framtiden finns kvar.

– Det är en sån absurd situation vi har hamnat i. Jag trodde aldrig att jag efter 42 år som lantbrukare skulle hamna i något sådant här, det trodde jag aldrig.

Följ ämnen i artikeln