Regeringen föreslår nytt jobbskatteavdrag
Satsar 11 miljarder – de påverkas
Publicerad 2023-09-04
Sänkt skatt väntar för låg- och medelinkomsttagare.
Det var regeringens besked på måndagsmorgonen.
– Det ska alltid löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, säger statsminister Ulf Kristersson på en pressträff.
I sitt förslag till höstbudgeten presenterar regeringen ett nytt på en presskonferens under måndagsförmiddagen.
Avdraget innebär sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare med 14 000 kronor per år för en familj bestående exempelvis av en polis och en sjuksköterska.
– Det ska alltid löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, säger statsminister Ulf Kristersson.
Kostar elva miljarder kronor
Satsningen kostar omkring elva miljarder kronor. En ökning med tre miljarder kronor från det avdrag som finansdepartementet remitterade i våras.
– En familj där båda personerna går från bidrag till arbete kommer att få upp till 5 600 kronor lägre i skatt per år, säger Kristersson.
På söndagen meddelade regeringen att man stoppar skattelättnaden för högavlönade, det genom att pausa den automatiska höjningen av Dessa pengar ska nu finansiera dagens nyhet om ett nytt skatteavdrag.
– Vi menar att det är rimligt att i valet mellan att göra ytterligare en historiskt hög uppräkning och att se till att vanliga löntagare i andra inkomstklasser också får en skattesänkning, då är det viktigt och rätt att göra detta, säger finansminister Elisabeth Svantesson enligt TT.
– Men alla som arbetar får en skattesänkning oavsett skala. Upp till en lön på 38 600 kronor i månaden stiger avdraget, sen ligger det mer flackt, säger Svantesson.
”Inflationen påverkas inte”
Elisabeth Svantesson säger även att satsningen inte kommer att bidra till en ökad inflation, vilket var farhågan när regeringen lovade skattesänkningar inför valet förra hösten.
– Inflationen påverkas inte eftersom detta är finansierat, vi använder pengarna från skiktgränsen, säger ministern enligt TT.
Från oppositionens sida ser man positivt på beskedet om ett nytt skatteavdrag.
– Vi tycker att det är fullt rimligt att vanliga hushåll som kämpar med hög inflation, höga räntor och har svårt att betala räkningarna får en avlastning, säger S ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg enligt TT.
Även hos Moderata ungdomsförbundet, Muf, är det glada tongångar.
– Effekten i plånboken av detta jobbskatteavdrag är större än tre lönehöjningar för yrken som lärare, poliser, sjuksköterskor och snickare. En stor vinst för landets arbetare och för arbetslinjen i dag, säger Mufs förbundsordförande Douglas Thor i en kommentar till Aftonbladet.
Kritik från Svenskt Näringsliv
Men Svenskt Näringsliv gläds inte på samma sätt. Regeringen ger med ena handen och tar med den andra, låter det från näringslivet.
– Jobbskatteavdraget är visserligen en viktig pusselbit för att stärka ekonomin och arbetslinjen. Men genom att inte räkna upp brytpunkten för statlig inkomstskatt så kommer cirka 300 000 fler personer, exempelvis sjuksköterskor, gymnasielärare och ingenjörer, att betala statlig inkomstskatt nästa år, säger deras chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:
– Detta minskar antalet arbetade timmar och drivkrafterna att utbilda sig, vilket hämmar tillväxtkraften i den svenska ekonomin.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, säger att det är tydligt att regeringen prioriterar hushåll med lägre inkomster.
– Jobbskatteavdraget ger procentuellt sett ger störst utdelning till just låg- och medelinkomsttagare, och det i kombination med att brytpunkten för statlig inkomstskatt inte räknas upp gör att fokuset på denna inkomstgrupp blir tydligt. Vi ser det också i det faktum att jobbskatteavdraget stiger i storlek upp till en inkomst på 38 500 kronor, för att därefter minska, säger Frida Bratt.
”Enklare att prioritera lägre inkomster”
Hon påpekar också att regeringen har hänvisat till inflationen som anledning till den tidigare återhållsamheten i sin finanspolitik.
– Man kan läsa mellan raderna att det regeringen tyckte att man hade att välja mellan att räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt alternativt genomföra det jobbskatteavdrag man utlovade i Tidöavtalet. Och då valde man det senare. Det är enklare rent retoriskt och politiskt att prioritera hushåll med lägre inkomster mer i tuffa tider, men det är också ett sätt att leverera på de plånbokslöften man hade med i Tidöavtalet, förhoppningsvis utan att störa Riksbankens inflationsbekämpning.
Regeringen kommer presentera höstbudgeten i sin helhet den 20 september.