Storbankerna slog alla förväntningar

– men sviterna av baltiska finanskrisen märks fortfarande

De svenska storbankerna går bättre än väntat, visar veckans rapporter från Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.

Kreditförlusterna faller, den svenska ekonomin börjar få upp ångan och de baltiska problemen klingar gradvis av.

Handelsbanken, Nordea och SEB redovisade på onsdagen sina delårsrapporter för årets första kvartal – dagen efter Swedbanks rapport för samma period.

Alla slog förväntningarna. Och onsdagens rapporterande banker rusade uppåt på börsen.

De fyra rapporterna beskrivs som "hyfsade" av Andreas Håkansson, analytiker på Credit Suisse. Kurslyften på onsdagens Stockholmsbörs för bankaktierna tror han dock till stor del beror på helt andra faktorer än resultatsiffrorna.

– Det svenska banker mår bäst av just nu är att vara just svenska banker och inte europeiska banker med exponering mot Sydeuropa. Det är just nu lätt hänt att större investerare som vill äga bankaktier säljer sydeuropeiska aktier och köper svenska, säger han.

Baltkrisens sviter

Sviterna av den baltiska finanskrisen känns ännu av. Hundratals miljoner kronor går månad för månad upp i rök i form av kreditförluster i SEB och Swedbank. Men andelen problemkrediter sjunker. Och räknat i kronor har kreditförlusterna börjat leta sig nedåt.

Därmed framstår de svenska storbankerna, i skuggan av den nya finansfrossan som nu sprider sig från Aten, plötsligt som synnerligen friska.

Jämfört med Grekland och andra euroländer med budgetproblem tycker Håkansson att Baltikum ligger steget före. Och smittorisken till Sverige är på sin höjd indirekt, i form av kärva tider för svenska företag med stor verksamhet på den europeiska kontinenten.

– De åtstramningspaket som gav extrema BNP-fall i Baltikum i fjol ska nu införas i exempelvis Grekland. Det kommer behöva införas i andra länder också. Då ligger Baltikum ett steg före.

Lågt räntenetto

En negativ trend som präglar samtliga svenska banker är ett allt lägre räntenetto, ett resultat av Riksbankens nollräntepolitik.

– Inlåningsmarginalerna är obefintliga. Det påverkar naturligtvis bankerna, förklarar SEB:s vd Annika Falkengren.

Liksom kollegorna på de andra storbankerna sätter hon nu sitt hopp till räntelyft och volymökning i efterfrågan på företagskrediter, vilket behövs för att vända trenden.

Håkansson tror det kan ta "bra med tid" innan något sådant kan infrias.

– Bankerna är ned nästan 10 procent per år i företagsutlåning. Förr eller senare kommer det väl att förbättras, men den största exportmarknaden är Europa och där ser ekonomin nu ut att bli sämre snarare än bättre. Då kan det dröja innan investeringarna kommer i gång.

TT