SEB har beredskap för penningtvättsböter

Joakim Goksör/TT

Publicerad 2020-01-29

SEB:s vd Johan Torgeby presenterar företagets bokslut under en pressträff på huvudkontoret i Stockholm.

Storbanken SEB kan i vår, precis som Swedbank, åka på mångmiljardböter för bristfällig hantering av penningtvätt i Baltikum.

Men enligt vd Johan Torgeby är beredskapen god. Det finns det gott om extra kapital i banken för att täcka en sådan smäll.

Varken SEB eller Swedbank, som båda utreds för brister i arbetet mot penningtvätt i Baltikum, har satt att av några pengar för att täcka vårens potentiella mångmiljardböter från Finansinspektionen (FI). Bankerna riskerar böter på tio procent av omsättningen, vilket för SEB:s del skulle innebära kanske fem miljarder.

Från Swedbank är beskedet att de klarar en eventuell bot från FI med den så kallade kapitalbufferten på drygt 13 miljarder kronor.

"Vi kan stå emot"

SEB, vars kapitalbuffert uppgår till 18 miljarder, resonerar likadant.

– Vi har en väl avvägd kapitalisering och en väl avvägd riskbedömning, så att vi kan stå emot vad som än komma ska, säger Johan Torgeby till TT.

– Vi har kreditrisker, vi har regelverksrisker, vi har likviditetsrisker och vi har kapitalrisker. Det måste vi avsätta kapital för: mångmiljardbelopp. Så vi har tagit väl höjd för allt det som komma ska enligt vår egen förmåga att bedöma, tillägger han.

Uttalandet görs i samband med SEB:s redovisning av bokslutet för 2019.

Fjärde kvartalet var resultatmässigt betydligt bättre än väntat, enligt rapporten. Detta trots två problemlån i Sverige respektive Norge som mer än fördubblade nivån på kreditförlusterna till nästan en miljard kronor.

Kursuppgång för SEB

Kundaktiviteten var hög i börsyran och räntenettot lyftes rejält av det högre ränteläget, upp med 14 procent till 5,9 miljarder kronor.

På börsen var det försiktigt tummen upp efter rapporten, med en kursuppgång för SEB-aktien på 0,8 procent vid 15-tiden.

Det nyligen avslutade året präglades dock för svenska bankers del särskilt av den djupa penningtvättskrisen i Swedbank. Den tog fart när SVT Uppdrag granskning avslöjade ett stort antal misstänkta transaktioner i Baltikum, vilket på kort tid storbanken att byta ut både styrelseordförande och vd.

För SEB:s del avslutades 2019 därefter med beskedet från FI att även Wallenbergsfärens storbank riskerar mångmiljardböter sedan det konstaterats brister och svagheter i styrningen av bankens dotterbolag i de baltiska länderna vad gäller penningtvätt.

Senast i april ska FI, som i sin utredning samarbetar med kollegor i de baltiska länderna, sätta ned foten om eventuella sanktioner mot SEB. Swedbank ska få besked redan i mars.

Dragit ned på utdelningen

Swedbanks styrelse har för att fylla på kapitalbufferten dragit ned på utdelningen rejält i år. Förslaget inför årsstämman är 8:80 kronor per aktie i utdelning, motsvarande 50 procent av utdelningsbar vinst. Det kan ställas mot 14:20 kronor per aktie i fjol.

Den totala utdelningen från SEB sänks samtidigt marginellt till 6:25 kronor per aktie eller 67 procent av vinsten. Ägarna får därmed dela på 13,5 miljarder kronor, om årsstämman godkänner förslaget.

I fjol var SEB:s utdelning 6:50 kronor. Då ingick även en så kallad extraordinär utdelning på 50 öre.

Enligt Torgeby granskas storbanker som SEB, med verksamhet i ett 20-tal länder, årligen i rader av mer eller mindre allvarliga tillsynsärenden

– Bara för att ta Sverige hade vi 60 sådana här ärenden förra året. Vi stängde 40. Vi har fortfarande 20 öppna, säger han.

– I varje ärende finns en risk att få kritik eller en sanktion. Det måste man ta höjd för i den riskbedömning man gör, tillägger han.

Följ ämnen i artikeln