Italien inför skatt på bankernas ”övervinster” – motsvarande i Sverige skulle ge 20 miljarder
Publicerad 2023-08-08
Italiens regering tog på måndagen det överraskande steget att införa en extra skatt på vad som beskrivs som övervinster.
I Sverige, där bankerna är ännu lönsammare än i Italien, har det inte kommit några liknande signaler – snarare tvärtom.
Sverige är inte det enda land där bankerna tjänar storkovan på de stigande räntorna, som innebär att bankerna tjänar mer på mellanskillnaden på vad de tar betalt för sina lån och vad de själva betalar i ränta på exempelvis sparkonton.
Den italienska regeringen meddelade på måndagen att en extra 40-procentig skatt ska införas. Pengarna ska gå till att finansiera skattesänkningar och till att hjälpa förstagångsköpare på bostadsmarknaden att ta bolån, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Vice premiärminister Antonio Tajani säger till tidningen Corriera della Sera att beslutet är en ”oundviklig konsekvens” av Europeiska centralbanken ECB:s räntehöjningar.
Utspelet kommer sedan Italiens storbanker de senaste veckorna redovisat rekordvinster.
Ökade vinst med 80 procent
Landets största bank Intesa Sanpaolo ökade sin vinst med 80 procent till motsvarande 49 miljarder kronor första halvåret.
Unicredit, näst störst i Italien, gjorde en vinst på 52 miljarder första halvåret, en ökning med 91,5 procent.
Regeringen siktar enligt medieuppgifter på att ta ut cirka 40 procent av ökningen i bankernas räntenetto under de senaste två åren.
Räntenetto är vad bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning.
Den extra skatten beräknas dra in 2 miljarder euro, cirka 23 miljarder kronor, till den italienska statskassan, enligt Bloomberg.
Italienska bankaktier föll på beskedet. Intesa var ner 8 procent och Unicredit drygt 6 procent vid lunchtid.
Svenska lönsammare
De svenska bankaktierna reagerade inte nämnvärt på nyheten utan föll svagt i linje med resten av Stockholmsbörsen på tisdagen.
Även de svenska bankerna har gjort rekordvinster det senaste halvåret. Swedbank gjorde en vinst efter skatt på 16,7 miljarder, upp 86 procent jämfört med ifjol. SEB höjde sin vinst med 58 procent till 19,2 miljarder.
De svenska bankerna är dock lönsammare än sina italienska motsvarigheter. Swedbank hade exempelvis en avkastning på över 20 procent andra kvartalet, jämfört med 7 procent för Unicredit.
De svenska storbankerna är därmed lika eller ännu mer lönsamma än bubbelåren före finanskrisen 2008.
20 miljarder från bankerna
En motsvarande engångsskatt på 40 procent av de svenska bankernas höjda räntenetton mellan 2022 och 2023 grovt räknat ge cirka 20 miljarder kronor från de tre bankerna Swedbank, Handelsbanken.
Nordea, vars räntenetto steg med över 11 miljarder första halvåret, har sitt huvudkontor i Finland.
Även i Litauen, där SEB och Swedbank är stora, har regeringen infört en ”solidaritetsskatt” som tar sikte på bankernas skenande räntenetton. Där försöker bankerna stoppa skatten i domstol.
Någon extra skatt på bankvinster har det än så länge inte flaggats för i Sverige. Den tidigare regeringen införde en så kallad riskskatt som började gälla under 2022 och som innebär att bankerna betalar en avgift i förhållande till sin storlek. Den beräknas ge runt 5 miljarder per år till staten.
Bankerna har varit mycket kritiska till denna skatt och Moderaterna lovade inför valet att slopa den. Än så länge har löftet dock inte infriats.
De senaste femton åren har Sverige sänkt bolagsskatten i flera omgångar, från 28 procent 2008 till 20,6 procent idag. Bankerna, med stor verksamhet i Sverige, tillhör de största vinnarna på reformen.