Hyresgästföreningen dundrar mot hyrorna – släpper ny rapport
Granskar privata värdar: ”De borde ha lite att ta av”
Publicerad 2023-10-17
Hyresförhandlingarna för 2023 resulterade i en hyreshöjning som var tre gånger så hög som snittet de senaste tio åren.
Enligt hyresvärdarna ett nödvändigt ont i tuffa tider – men ”verklighetsfrånvänt” enligt Hyresgästföreningen.
En färsk rapport från Hyresgästföreningen går igenom årsredovisningarna för 28 privata hyresvärdar över hela landet.
I den konstateras det att företagen redovisar tydliga överskott för perioden 2018–2022 och första halvåret 2023.
Under dessa fem år har driftnettot (det ekonomiska överskott som återstår efter att alla kostnader för drift, underhåll och skatt har dragits av från hyresintäkter) ökat med 23 procent.
Därtill visar genomgången bland annat att periodens samlade vinst uppgår till 143 miljarder kronor och att vinsten per hyreskrona i genomsnitt nådde 28 procent.
– Det blir olika bilder när man läser debattartiklar från hyresvärdarna och när man läser årsredovisningarna. Vi väljer att lita på det som visas i årsredovisningarna, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
”Försämrad livssituation för de boende”
Hyresgästföreningen har tidigare kritiserat den senaste hyreshöjningen som i snitt låg på 4,4 procent (de senaste tio åren har hyreshöjningarna vanligtvis legat på mellan 1 och 2 procent).
Men efter rapporten är kritiken desto skarpare.
Samtidigt yrkar Fastighetsägarna på en rekordhöjning på 12 procent i de pågående hyresförhandlingarna för 2024.
– De 12 procenten som de kräver i de nya förhandlingarna drabbar hyresgästerna stenhårt. Det kommer, tillsammans med att mat och bränsle också blivit dyrare, att utradera de marginaler man har, och försämra hyresgästernas livssituation. Det är inte acceptabelt.
Fastighetsägarna menar ju att de på grund av höjda räntekostnader, dyrare fjärrvärme och högre elkostnader inte har något annat val än att göra den här höjningen?
– Fastighetsägarna har haft några år som har varit extremt goda, då borde de ha lite att ta av. Eller är det bara hyresgästerna som ska stå för notan?
Hyresgästen: ”Känns inte bra”
Charlotta Huldt, som själv är engagerad i Hyresgästföreningen på Södermalm, bor i en privat hyresrätt i centrala Stockholm.
Hon berättar att både hon och hennes grannar oroas av utvecklingen av hyreshöjningarna.
– Det känns inte bra. En stor del av hyresgästerna är ensamstående föräldrar, ofta kvinnor med relativt låga löner. Självklart blir folk ängsliga över hur det blir med hyran, säger hon.
Själv kommer hon att klara hyran, men märker att marginalerna minskar.
– För varje hundra- eller tusenlapp som hyrorna höjs med försämras min köpkraft. I läget vi är i med inflationen är det förödande. Man hamnar i den där spiralen och tänker ”jag går nog inte till frisören, jag köper nog inte det där plagget, tar inte den där fikan”. Det får i sin tur följdeffekter på andra områden i samhället.
”Måste utvecklas i takt med kostnaderna”
När hyresförhandlingarna för 2024 startade i september skrev Fastighetsägarna i ett pressmeddelande att medlemmarnas kostnader har ökat med 14,1 procent de tre senaste åren.
– Hyran måste utvecklas i takt med kostnaderna. Utan kompensation är det hyresgästerna som kommer att drabbas i form av neddragningar på allt som inte är akut och nödvändigt att genomföra, och där åtgärder som bidrar till trivsel och nöjdhet skjuts på framtiden eller inte genomförs alls, säger Rikard Ljunggren, vd på Fastighetsägarna GFR, i pressmeddelandet.
När Aftonbladet kontaktar Fastighetsägarna har Hyresgästföreningen inte publicerat sin rapport än, och Fastighetsägarna avböjer därför att kommentera de slutsatser som Hyresgästföreningen har dragit.
Hyresvärden: ”Missvisande”
Men Petter Jurdell, kommersiell chef på hyresvärden Rikshem, har läst rapporten och kallar den gravt missvisande.
– I rapporten finns det en tabell på alla bolags redovisade resultat före skatt för första halvåret 2023, där är det ett bolag som redovisar ett positivt resultat, resten negativt. Deras slutsats att samhällsekonomin inte har satt djupa spår i branschen är direkt fel. Min bild är att många fastighetsbolag går på knäna.
En poäng som Hyresgästföreningen framför är att resultaten mellan 2018 och 2022 var så pass goda att man borde ha råd att lätta bördan för hyresgästerna, vad tänker ni om det?
– Vi som fastighetsbolag har ökade kostnaderna för finansiering plus alla andra kostnadsökningar inflationen för med sig. Vi tar den stora smällen direkt medan hyresförhandlingsmodellen tar ett snitt över de tre senaste årens kostnadsökningar som utgångspunkt för hyresförhandlingen. Vi måste föra över kostnaderna på våra hyresgäster, även om modellen plattar ut kostnadsökningen över flera år, det finns helt enkelt ingen annan som betalar.
Rikshem förhandlar sin hyressättning lokalt och har fortfarande inte lagt några yrkanden på höjningar.
Men Petter Jurdell tycker att en ökning på 12 procent vore befogat.
– Det finns en vägledning som Hyresgästföreningen har kommit överens om ihop med Fastighetsägarna. Den fungerar som en riktlinje i hur vi ska räkna fram kostnadsökningar. Följer man den är det högst rimligt att man har en kostnadsökning på 12-14 procent. Därefter sker förhandlingarna lokalt baserat på de lokala förutsättningarna eftersom Rikshem inte förhandlar centralt.