Värsta arbetslösheten på över 20 år

Regeringen spår att arbetslösheten stiger till nio procent i år i en ny ekonomisk bedömning i coronakrisens spår.

Det skulle innebära den högsta arbetslöshetssiffran på över 20 år.

Finansministern Magdalena Andersson (S) konstaterar att antalet varsel är på rekordnivåer och sysselsättningen bedöms falla i år. De hårdast drabbade branscherna är hotell, restaurang och handel, enligt Andersson.

– Människor kommer att bli arbetslösa och det är också något vi bedömer i den här prognosen, säger hon på en presskonferens.

I dagsläget ligger arbetslösheten på runt sju procent. En ökning till nio procent innebär att omkring 100 000 fler blir arbetslösa i år och totalt runt en halv miljon.

Senast arbetslösheten var så hög var 1998 då arbetslösheten var drygt nio procent.

Regeringen bedömer att arbetslösheten sedan kommer att ligga kvar på nivån nio procent även nästa år för att sedan först 2022 sjunka något, till 8,4 procent.

Fallande tillväxt

Regeringen räknar nu med att svensk BNP kommer att falla med fyra procent i år.

– Det är ett fall lika stort som under finanskrisen, säger Andersson.

– Vi har ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge.

Prognosen kommer att ligga till grund för vårpropositionen, som ska läggas fram om ett par veckor. Samtidigt poängterar Andersson att prognoserna är ovanligt osäkra.

Den pågående krisen är en efterfråge- och utbudschock samtidigt, säger hon. Förutom minskad efterfrågan drabbas ekonomin av störningar i leveranskedjor.

Återhämtning i höst

Andersson pratar om en historiskt snabb inbromsning men bedömer samtidigt att återhämtningen kommer att gå fortare än efter finanskrisen.

Hon räknar med en återhämtning redan i höst och att Sverige är tillbaka på tillväxt på helåret 2021.

Nästa år väntas dock BNP studsa upp ordentligt igen. Regeringen spår att BNP ökar med 3,5 procent 2021.

– Men så klart, prognosen är helt klart osäker.

Resursutnyttjandet bedöms minska kraftigt och Sverige hamnar i samma typ av lågkonjunktur som under finanskrisen.

– Bedömningen är att konjunkturåterhämtningen sker ungefär i samma takt som en genomsnittlig konjunkturåterhämtning.

Stigandes statsskuld

Underskottet i de offentliga finanserna väntas landa på 3,8 procent av BNP i år. Även nästa år bedöms det bli ett underskott, om än mindre.

Som en konsekvens stiger statsskulden, från cirka 35 procent av BNP i fjol till nästan 40 procent i år.

– De åtgärder vi har presenterat hittills är 84 miljarder kronor, säger hon om stödåtgärder som påverkar budgeten i år.

Kostnaden kan stiga om fler blir arbetslösa och permitterade än vad regeringen räknar med.

– Den aktiva finanspolitik som regeringen bedriver påverkar också det strukturella sparandet, säger Andersson.

Utgiftstaket diskuteras

Hon tillägger dock att finanspolitiken som förs i krisen ligger i linje med budgetramverket och pekar på hur de offentliga finanserna är starka i utgångsläget.

– Utgiftstaken för i år kommer att behöva ändras med största sannolikhet.

Detta är en ovanlig åtgärd, men det har hänt vid regeringsskiften i samband med val.

– Det finns också skrivningar om att man kan ändra taket vid helt nya yttre förutsättningar, säger hon.

Hon bedömer att detta ligger i linje med det finanspolitiska ramverket och att det kan göras utan att förtroendet för ramverket påverkas.

Rättat: I en tidigare version angavs felaktigt när arbetslösheten senast var nio procent.