Bankutdelning lika stor som försvarets budget

helskärm

Medan hushållen tyngs av räntebördan rusar bankernas vinster. Och nu väntar ägarnas belöning.

Storbankernas samlade aktieutdelningar bedöms i år landa kring 90 miljarder kronor, en ökning med 24 procent jämfört med året före.

Det är snart bokslutstider och därmed kommer besked om hur stora aktieutdelningar som ägarna kan förvänta sig senare i vår.

De fyra svenska storbankernas aktieutdelning väntas i år bli 89,6 miljarder kronor, enligt den internationella nyhetsbyrån Bloombergs prognos. Det är 17 miljarder kronor eller 24 procent mer än året innan.

Årets utdelning från de fyra bankerna blir därmed lika stor som Sveriges försvarsbudget.

Så hur kan bankerna tjäna och dela ut rekordmycket mitt i krisen?

– De lånar ut till hög ränta medan inlåningsräntan inte hängt med upp, säger Molly Guggenheimer, aktieanalytiker på Danske Bank.

Det är vad som på banksvenska kallas räntenetto – en intjäning som under fjolåret rusade med 30–40 procent och lyfte de samlade helårsvinsterna (efter skatt) för de fyra storbankerna till rekordhöga 155 miljarder kronor förra året, enligt Bloombergs sammanställning av prognos.

– Bankerna lever i de bästa av världar just nu, säger Frida Bratt, sparekonom på nätbanken Nordnet.

helskärm

Sparräntan hänger inte med

De ökade vinsterna kommer i första hand inte på utlåningen.

– Utan det är faktiskt på inlåningen där sparräntorna inte följt med upp. Just på bolånen har marginalerna sjunkit något, säger Frida Bratt.

Hon tycker sig dock se en ökad medvetenhet hos bankkunder att man kan få bättre ränta på sparpengarna om man är beredd att flytta dem. Men ändå, det blir alltid debatt kring bankernas vinster, speciellt när det är hushållen, och företagen, som står för notan.

– Det kan sticka i ögonen, säger Frida Bratt.

Politikerna brukar också hänga på, det är lätt att kritisera bankerna, konstaterar hon. Socialdemokraterna föreslog i höstas en tillfällig skatt på bankernas vinster och finansminister Elisabeth Svantesson har tidigare flaggat för att det kan behövas politiska initiativ för att öka konkurrensen på bankmarknaden.

– Det är riskfritt att ifrågasätta bankerna, oavsett om det finns skäl eller inte, säger Frida Bratt.

helskärm

Bästa tiden över

Men den värsta bankfesten kan vara över, tror hon och får medhåll av Molly Guggenheimer. Kreditförlusterna kan komma att öka i lågkonjunkturen.

– Lånevolymerna är relativt låga i lågkonjunkturen samtidigt som räntenettot lär gå ner när räntorna bedöms falla i år, säger Guggenheimer som därmed ser fallande bankvinster i år.

Banktopparna själva brukar försvara de högre vinsterna på kundernas bekostnad med vikten av lönsamma banker. Och i viss mån håller Bratt och Guggenheimer med, även om det är en balansfråga.

– Starka banker har varit viktigt för oron i fastighetssektorn. Stabilitet är positivt för samhällsekonomin, säger Molly Guggenheimer.