SEB: Det behövs ingen utredning

Ola Westerberg/TT

Publicerad 2019-11-27

SEB säger sig inte ha varit en del av den stora baltiska penningtvättshärvan på samma sätt som Swedbank och Danske Bank.

Banken berättar inte hur mycket den har tjänat på riskkunder – som omsatt hundratals miljarder.

Hösten 2018 exploderade skandalen med den gigantiska misstänkta penningtvätten genom Danske Bank i Baltikum. SEB:s vd Johan Torgeby försäkrade då att den svenska storbanken SEB, som är den näst största i regionen, inte hade ”några röda flaggor” från och med 2008.

Varför just Torgeby sade så får inget svar. Vd låter sig inte intervjuas om TT:s och SVT Uppdrag gransknings nya uppgifter om möjlig penningtvätt ända fram till 2017. I stället är det SEB:s chef för regelefterlevnad, Gent Jansson, som för bankens talan. Enligt honom står SEB bakom Torgebys uttalanden från i fjol, trots de uppgifter som nu framkommer om mängder av varningssignaler i en viss kundgrupp:

– Vi har sagt att vi inte har sett några tecken på att vi, så att säga, systematiskt har utnyttjats för penningtvätt.

Samma besked gav Torgeby – via ett pressmeddelande – på tisdagskvällen, sedan TT och SVT ställt frågor till banken.

Jansson medger att banken historiskt kunde ha varit bättre på att upptäcka risker, men anser inte att det behövs en oberoende utredning av eventuell penningtvätt via SEB.

Gent Jansson, chef på SEB med ansvar för bankens regelefterlevnad.

Tyst om vinsten

Banken vill inte, till skillnad från Swedbank och Danske Bank, redogöra för hur mycket pengar man tjänat på högriskkundgruppen. Det rör sig om bolag som har bankkonton i Baltikum fastän de är skrivna i andra länder – ofta skatteparadis – så kallade non-resident-kunder. Danske Bank har tjänat 1,5 miljarder kronor och Swedbank 1 miljard på sådana kunder.

Men Jansson anser inte att siffran är relevant, eftersom den inte särskiljer ”legitima flöden och flöden med frågetecken”.

– Vi har inte kunnat ta fram en siffra som ger en bra och tydlig bild av exakt den frågan.

I tisdagens pressmeddelande framgick dock att non-resident-kunder enbart i Estland mellan 2005 och 2018 omsatt 890 miljarder kronor, varav en grupp som SEB säger har inneburit högre risk stått för 270 miljarder kronor.

En annan central fråga som inte får konkret svar varken i intervjun eller pressmeddelandet är om SEB är medveten om sin stora roll i den ökända Magnitskijhärvan, världens kanske mest berömda svindel.

– Vi har tittat på de här flödena och försökt bedöma i vad mån de har gått via kunder i banken, säger Gent Jansson.

Tyst om Magnitskij

Han berättar inte vad som blev slutsatsen:

– Vad vi kan ha rapporterat till myndigheter kan jag inte prata om, säger Jansson med hänvisning till banksekretess och att banken inte vill störa eventuella utredningar.

Kunde man då inte ha varit mera öppen om problem som Magnitskijhärvan?

– Vi tycker att vi har försökt kommunicera en så balanserad bild som möjligt av helheten, säger Jansson.

Regelefterlevnadschefen vet inte vilka Erik Vanagels och Stan Gorin är – några av världens mest ökända målvakter för bolag. De har figurerat i nyhetsrapporter om allehanda stora penningtvättshärvor i cirka tio år.

Lättare med facit

De båda lettiska herrarna är även SEB-kunder genom bolaget Westfold Contracts LLP, minst ända till 2015. De företräder också en rad företag som SEB-kunder handlar med. På frågan hur det är möjligt svarar Gent Jansson:

– Jag önskar att jag kunde svara på det. Vi försöker hela tiden att känna våra kunder tillräckligt väl för att kunna vidta åtgärder när det finns den där typen av indikationer. Och här får man väl vara ödmjuk. Visst kan man i efterhand tycka att vi borde ha reagerat snabbare och hårdare i vissa fall. Det är också lättare när man sitter lite mer med facit i hand, naturligtvis.

Banken säger sig ha blivit bättre med åren på att upptäcka misstänkt penningtvätt, och att 95 procent av de 194 bolagen, som TT och Uppdrag granskning har identifierat som en särskilt riskabel kundgrupp inte är kunder i SEB längre. Myndigheternas regelverk har också skärpts efter hand.

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu