75-åring lurad på 200 000 kronor

Svärsonen: ”Hon kände sig för svag för att säga nej”

Publicerad 2019-10-21

Sedan många banker gjort inloggningen säkrare har telefonbedrägerierna minskat kraftigt.

Men fortfarande drabbas tusentals äldre varje månad.

– Min svärmor blev av med hela sitt livs besparingar, säger Stefan.

Förra månaden rapporterades nästan 1 200 bedrägerier genom social manipulation, enligt den senaste statistiken från polisens nationella bedrägericenter.

Vanligtvis påstår sig bedragaren ringa från en bank eller en myndighet. I de flesta fallen riktar sig brotten mot äldre personer.

– Min svärmor blev uppringd av en person som förklarade att betaltjänsten Swish hade fört över pengar av misstag från hennes Ica-bankskonto och att banken skulle hjälpa henne att få tillbaka pengarna, säger Stefan, som egentligen heter något annat.

När hans svärmor i 75-årsåldern lade på luren ringde bedragaren upp igen.

– Han var jättearg för att hon lagt på och förklarade att hon skulle förlora alla sina pengar om hon inte gjorde som han sa.

”Skakade i kroppen”

Till slut lyckades mannen i luren förmå henne att lämna ut koden från bankdosan.

– Hon har berättat att hon skakade i hela kroppen, att hon inte visste vad hon skulle göra. Hon var jättestressad och kände sig alldeles för svag för att säga nej. Så hon gav honom koden från dosan.

Bedragaren tömde hennes två konton på drygt 200 000 och lyckades även teckna en kredit på 10 000 kronor i hennes namn.

Efter samtalet blev hon orolig och kontaktade banken, som kunde konstatera att pengarna var borta.

Typiskt bedrägeri

Fallet är i många avseenden typiskt för den här typen av telefonbedrägerier.

De första fallen rapporterades i november 2017. Därefter ökade de lavinartat. Som mest försvann 90 miljoner kronor i månaden.

Men sedan inloggningen med mobilt bank-id förra hösten gjordes säkrare har antalet anmälda bedrägerier minskat kraftigt.

– Brottsligheten pågår fortfarande om än i mindre omfattning och inte med riktigt lika stor brottsvinst längre. Man försöker hitta varianter på det här, säger Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericenter.

Numera utger bedragarna sig ofta för att vara teleoperatör, bankman, polis eller säger sig företräda olika betaltjänster. Deras fokus ligger på inloggning med hjälp av bankdosa.

– De vet att det går att logga in på distans om någon lämnar ut svarskoderna från bankdosan, säger Lotta Mauritzson.

– De som drabbas tror ju att det här är något de behöver göra för att exempelvis stoppa ett pågående bedrägeri.

Säkrare metoder

Ica-banken har i likhet med många andra banker börjat använda den nya och säkrare inloggningsmetoden med mobilt bank-id. Banken har även stoppat möjligheten att aktivera Swish med hjälp av en bankdosa och infört nya kontroller för att teckna nytt bank-id.

– Kommer det ny teknik för bankdosorna som är säkrare för kunderna så kommer vi byta till den, men även om vi uppdaterar våra system så är det otroligt viktigt att kunderna aldrig lämnar ut sina personuppgifter, säger Veronica Kennegård Hedeby, chef för Icabankens kunderbjudande.

– Det går att stoppa en transaktion på kundens begäran så länge pengarna inte har lämnat Ica-banken. Om de har lämnat banken gör vi allt i vår makt för att återfå pengarna och samarbetar då med polis och andra aktörer. Tyvärr är dessa bedrägerier ofta sådana där pengar flyttas mellan konton
i snabb takt.


PODD Så luras du av Bankid-bedragarna – och så skyddar du dig

Bedrägeribrott är ett av Sveriges vanligaste brott – varje år försvinner miljoner kronor och hundratusentals drabbas. I podden Aftonbladet Daily går vi igenom bedragarnas fula knep tillsammans med Lotta Mauritszon från polisens nationella bedrägericenter.

Vi hör även ett autentiskt bedrägeriförsök, där en person ringer upp och utger sig för att jobba på en bank. Bedragaren försöker få sitt offer att lämna ut sitt Bankid – så att han enkelt kan länsa hennes bankkonto.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify

Eller ⬇️ klicka på PLAY-knappen

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu

Följ ämnen i artikeln